Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Träsket där de avrättade fick sista vilan

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Tue, May 15, 2018 05:58:10

Nu när isen försvunnit stiger stanken på nytt ur kärret där de styckade kropparna grävts ned. För att slippa obehaget besökte jag platsen när marken var täckt av snö och vattnet fortfarande var fruset. Eller...

Danderyds skeppslag ska genom tiderna ha haft flera olika avrättningsplatser, två av dem belägna i skogen mellan Enebyberg och Sollentuna. Tyvärr är ingen utmärkt med någon skylt och det finns inga tydliga spår i naturen. (En arkeologisk rapport från 2017, som berör utkanten av det aktuella området, visar inte på rester av någon avrättningsplats.) Platsen är dock fantasifullt skildrad av Göran Lager i boken ”Döden i skogen”.
Kärret vintertid.

I skogen ligger också Brännkärret (kartkoordinater 59.43077, 18.01034), där de avrättade ska ha grävts ned efter att lagen haft sin gång. Det skulle det vara intressant med en utgrävning av kärret. Våtmarker lär ju kunna bevara ett och annat, och dessutom vore det bra om de osaligas andar kom till ro i ”vigd jord”.

Den sista avrättningsplatsen i häradet ska ha legat precis söder om nuvarande korsningen Arholmavägen–Enebybergsvägen. Undrar om det spökar i villaområdet.

Läs på Osevärdheter om avrättningsplatsen på Munsö i Mälaren.





Kraftens väktare på Gotland

GotlandPosted by Mats Areskoug Mon, April 30, 2018 20:23:39

Alla som bor, eller har bott, på Gotland vet att det ”när som helst” kan bli strömavbrott. Utan att det stormar eller åskar. Därför har jag svårt att bli upphetsad när larmet går att några hundra personer på Södermalm är utan el någon timme.

Elektrifieringen av Gotland inleddes 1904 då den första abonnenten kopplades ihop med det dieseldrivna elverket i Visby. Fler kraftverk byggdes men först 49 år senare hade alla socknar på ön ström. Kapaciteten hos kraftverken var dock otillräcklig samtidigt som elpriset var högt.

Efter flera års diskussioner togs 1954 den nästan tio mil långa elkabeln mellan Gotland och Sverige i drift. Kabeln förde över högspänd likström, då en oprövad teknisk lösning. Kabeln dyker upp hur havet vid det lilla fiskeläget Ygne cirka en mil söder om Visby. Här uppfördes en kraftstation för att omvandla likströmmen till växelström för kunderna.

Det har lagts ned flera kablar sedan 1954, men riktigt hundraprocentigt driftsäkert verkar det aldrig bli. 2017 uppmärksammades i alla fall den första kabeln med utmärkelsen IEEE Milestone, ”elektricitetens Nobelpris”.

Intill kraftstationen i Ygne ligger de gamla tjänstebostäderna på rad. Kraftstationen var bemannad dygnet runt för att säkerställa elförsörjningen. De fem mindre villorna längs Kraftvägen uppfördes 1953. Huset närmast Ygnevägen är lite större och var först bostad för stationschefen. 1960 byggdes ett nytt hus för hen på andra sidan Ygnevägen.

Efter att driften datoriserats försvann behovet av att ständigt ha personal på plats. Ett tag användes husen som semesterboende för anställda vid Vattenfall. Numer används de av personal som temporärt jobbar vid stationen.

Fakta/läs mer
Torgny Rosvall: ”Elektricitet på Gotland: en historisk tillbakablick”, Ödins förslag, 2000.



Götapetter! Götavirke

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 16, 2018 05:42:50

”Stora” sevärdheter platsar sällan i denna blogg, men nedanstående är så fysiskt liten i förhållande till alla stora ord att jag gör ett undantag.

Götavirke i Östergötland lanseras som en svensk motsvarighet till Danevirke, den vikingatida försvarsvallen tvärs över Jyllands sydligaste del. Upplevelsen är dock långt ifrån lika magnifik – långt ifrån. Vallen syns ”tydligast” vid landsvägen vid Hageby gård (kartkoordinater 58.47456, 16.16857) och även där får man tvinga fram historiens vingslag.

Undersökningar visar att vallen uppfördes på vikingatiden. Den är cirka 3,5 kilometer lång och sträcker sig från sjön Asplången i norr till Lillsjön i söder. Teorin är att den skulle försvara Östergötlands inre vid anfall österifrån.

Vill man se tydligare lämningar av forntida försvarsvallar, och inte har vägarna förbi Danevirke, rekommenderas till exempel Birka, Västergarn, eller varför inte en hederlig gammal fornborg.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen Östergötland: Göta virke
Leif Törnquist (mfl): ”Svenska borgar och fästningar”, Medströms, 2007





Fynd av Post i Örebro

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 02, 2018 19:25:18

Jag saknar postkontoren, men deras försvinnande är väl bara en del av samhällsutvecklingen och den vill man inte stå i vägen för. Borta är också nästan alla posthornen på de tidigare kontoren. I Osevärdheter har jag skrivit om två kvarglömda(?) horn och en tidig söndagsmorgon i början av mars gjorde jag ytterligare ett fynd. Nostalgiglädje är aldrig fel!

År 1893 samlades Örebros telefon- och telegrafstationer samt postkontor i den nybyggda fastigheten på Vasagatan 13. Posten blev bara kvar till 1903, men spåren finns kvar. Posthorn återfinns både på husets västgavel (målat) i ovanför porten (hugget i sten) i hörnet Vasagatan–Ågatan.

Samboförhållandet återupptogs i det 1912–14 uppförda Post- och telegrafhuset tvärs över gatan på nummer 10–12. Denna ståtliga byggnad blev byggnadsminne 2003. Något posthorn upptäckte jag dock inte, men väl en igensatt brevlåda.

Fakta/läs mer
”Örebro som det var förr i tiden. En krönika i 170 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1963.
”Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1975.





Sanningen om ”Ryssmuren” i Solna

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Thu, March 15, 2018 20:16:52

Det finns några historiska benämningar som återkommer på skilda platser i Sverige. Benämningar som sällan har något med verkligheten att göra. Ett är byggnader som varit ”drottning Kristinas jaktslott”, andra är ställen där Lasse-Maja eller Bellman påstås ha stannat till och rånat/besjungit. Ytterligare ett fenomen är alla ”ryssgravar”, ”ryssmurar” eller ”ryss...” som ryska krigsfångar påstås ha anlagt. ”Fake news”, som det heter på modern svenska.

Karolinska institutets område i Solna återfinns en minst sagt imponerande bit mur (kartkoordinater 59.34591, 18.02649). I folkmun kallad Ryssmuren... Det är resterna av ett påbörjat befästningsverk från början av 1830-talet. Enligt professor Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan skulle befästningen spärra området mellan Ulvsundasjön och Brunnsviken. Den var tänkt att bli en månghörning med måtten 150 x 90 meter, två våningar hög. 1834 drog dock riksdagen in anslagen och arbetena avbröts. Kanske var rysskräcken inte tillräckligt stark.

Läs mer om befästningar i Stockholm på Osevärdheter
En hård korv i skogen
Ryssen kan komma!





Historisk Boll i Ystad

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, February 28, 2018 08:04:52

Elitlagen i handbollsstaden Ystad (själv håller jag på IF) huserar sedan 2016 i toppmoderna Ystad Arena. Föregångaren Österporthallen har gått hädan, men dess föregångare ”Bollen” pryder ännu sin plats (Jennygatan 6) i utkanten av centrum.
Bollen en sommarkväll 2017.

Sommaren 1936 arrangerades utställningen ”Fritiden” i Ystad. Fritid var ett relativt nytt begrepp för vanliga arbetare och det fanns en rädsla bland landets styrande för att ”all” ledighet skulle leda till människors fördärv. Det behövdes en utställning som visade på vad fritiden kunde användas till.

”Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas”, skrev dåvarande kronprins Gustaf Adolf i utställningskatalogen.

På Fritiden förevisades allt från resor och teater till handarbete och folkbildning. Utställningen blev en succé med ungefär en kvarts miljon besökare. Kvar på området står den ståtliga restaurangbyggnaden. Använd för inomhusidrott i drygt 80 år, en fritidssysselsättning god som någon. Så god att ”Bollen” var en av de 100 historiska idrottsmiljöer i landet som uppmärksammades med en skylt när Riksidrottsförbundet firade 100 år 2003.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Bollen i Ystad

Bollen som restaurang. Vykort från Richard Ericsson Bokhandel Ystad.





Sant och falskt om Stora Skuggans skjutbana

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Wed, February 14, 2018 20:42:54

Nej, det hölls inga olympiska skyttetävlingar 1912 på Stora Skuggans skjutbana på Norra Djurgården. Trots att det anges på Wikipedia och Stockholms stads information om Nationalstadsparken. Däremot tränade skyttarna på banorna.

Tävlingar med gevär och pistol hölls på Kaknäs skjutbana och de med rörligt mål invid Råstasjön i Solna. På dessa två platser, och många andra där det tävlades 1912, har förnämliga informationsskyltar satts upp.
Kartan Stockholms stad med förstäder från 1944.

Men inget ont om skjutbanorna vid Stora Skuggan. De anlades 1906, avvecklades 1978 och ansåg vara skyttets nationalstadion. I dag är området park med bland annat 4H-gård, dammar och kolonilotter. Tydligaste lämningen från skyttets tid är en kraftig muranläggning som fungerade som skjutvall för liggande skytte på 600 meters avstånd (kartkoordinater 59.36427, 18.06862).

Området är väl värt ett besök. Inte minst för det poetiska namnets skull, Stora Skuggan, där Pan spelar.

Läs på Osevärdheter om OS-matcherna i fotboll på Tranebergs IP.

Fakta/läs mer
The Olympic games of Stockholm: Official report
Olympiska spelen Stockholm 1912: Skytte



Ulf Lundells Jack på krogen i Visby

GotlandPosted by Mats Areskoug Mon, January 29, 2018 20:33:14

Ulf Lundell har flera anknytningar till Gotland, inte minst genom debutromanen ”Jack” från 1976. Man överdriver nog inte om man påstår att boken till stora delar är självbiografisk. Därför kan den med fördel användas som guide till en delvis svunnen tid.

Huvudpersonen Jack Råstedt besöker Gotland ett par gånger och det festas minst sagt ordentligt. I boken nämns ett flertal krogar i Visby och även om Jack inte besöker alla själv, så är det intressant att se vad som finns kvar nästan 50 år senare.

• Munkpuben
Munkkällaren, eller Munken, är en klassiker i Visbys nattliv. Krogen, på Stora torgets västsida, lever i allra högsta grad och har snart tagit över hela kvarteret.

• Club Huset
Diskoteket är nedlagt sedan många år. Det var ett av de hetaste ställena under min gymnasietid. då med ingång från Mellangatan 46. Det finns tydliga spår efter etablissemanget på fasaden mot gatan.
Ingången till insomnade Club Huset på Mellangatan.

• Mr L
Hotellet Solhem ovanför hamnen, strax söder om ringmuren, var under många ett nöjespalats i två våningar. Mr L låg i undervåningen med egen ingång. Numer är Solhem enbart hotell.

• Kvarnen
Bör vara kvarnen Högan som låg på Visborgsgatan 40 lite söder om muren. Efter att mjölnaren flyttat ut bedrevs här först kafé och sedan nattklubb, sist med namnen Mill Club. Fram till lucianatten 1976 då den stora kvarnen gick upp i lågor. Nu ligger här en villa.

• Rock’n Roll Circus
Eller kort och gott Rock’n. Diskotek i hörnet S:t Hansgatan–Hästgatan som även det är borta sedan länge. I lokalen finns numer en antikvitetsaffär.

• Grottan
Trots kontakt med vänner, och vänners vänner, som borde veta, så har jag inte lyckats lokalisera detta ställe i Visby. Kontakta mig gärna om du har någon idé vad det kan vara för ställe. Det är inte helt osannolikt att det handlar om ”konstnärlig frihet”.

Lindgården
En av Visbys bästa restauranger som ligger kvar på Strandgatan.

• Kaggen – Götakällarens bakficka
En lättare omskrivning av Gutekällarens bakficka Koggen. Gutekällaren vid Stora torget har varit krog sedan 1920-talet. Bakfickan har till och från under åren haft olika namn och inriktningar. Här såg jag ”Babben” Larsson uppträda för första gången, någon gång i mitten av 1980-talet, vad det nu har med saken att göra.

Fakta/läs mer
Ulf Lundell: ”Jack”, Wahlström & Widstrand, 1976
Måns Ivarsson: ”Vill du ha din frihet får du ta den”, Ordupplaget, 2007
Mats Areskoug: ”Hälsningar från Gotland – vykort och nutidshistoria”, Recito, 2016

Läs om Ulf Lundells egen runsten i Nacka



« PreviousNext »