Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Sveriges äldsta betongbro

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Sun, October 15, 2017 17:58:39

Den som strosar runt i Rom kan njuta av antika betongkonstruktioner. Den som strosar runt i skånska Jordberga kan njuta av Sveriges äldsta bevarade betongbro (kartkoordinater 55.41465, 13.40375).

Bron kan knappast tävla med de antika konstruktionerna i skönhet, men den stensatta landsvägen mellan godset Jordberga och det nedlagda och rivna sockerbruket är vacker. Bron byggdes 1887 och var då den andra betongbron i Sverige. Den första, som numer är riven, byggdes över Skräbeån vid Bromölla 1874.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Broar







Vikingahövdingen Knobbur och hans skepp ”Vindile”

GotlandPosted by Mats Areskoug Sun, October 01, 2017 18:43:46

Vad är en sägen? Behöver den vara nedtecknad eller räcker det med att den finns citerad på en massa ställen? ”Enligt sägnen bodde det under vikingatiden en mäktig man vid namn Knobbur på gården Hau på norra Gotland, &c, &c...” Men att hitta sägnen i fråga har visat sig vara omöjligt. Men det behöver absolut inte betyda att Knobbur inte funnits.

Alltså: Under vikingatiden bodde det en mäktig man vid namn Knobbur på gården Hau på norra Gotland. Hans skepp var det mycket snabbseglande ”Vindile”. När skeppet inte var ute på inkomstbringande resor låg det förtöjt i den skyddade viken Hau grönu nedanför gården.
Skyddad hamn.

Knobbur for vida omkring och handlade och härjade. Under en av sina färder lät han omvända sig till kristendomen. Väl hemkommen lät han bygga en kyrka, som ska ha varit den första i trakten. Trots den nya religionen begravdes Knobbur enligt gammal sed i en hög. När sentida kristna tog sten från högen påträffades ett extremt stort kranium, kanske tillhörande den mäktige Knobbur.

Tusen år senare är viken Hau grönu, och den skyddande Grönudden utanför, en av de märkligaste platserna på Gotland. Förutom stillheten och naturen finns här stenarna som skeppet ”Vindile” kan ha legat förtöjt vid (kartkoordinater 57,894554 19,020972). Dessutom en ödekyrkogård (kartkoordinater 57,898921 19,019894) från den tidigaste kristna tiden. På kyrkogården finns något som skulle kunna tydas som en uppbruten grav. Kanske var det här Knobbur fick den sista vilan.
Förtöjningsstenar?
Hövdingens grav?

”Vindiles” rykte lever vidare och blev namnet på den första snabbfärjan, en katamaran, mellan Gotland och Sverige. Sommaren ilade den fram och tillbaka över Östersjön. Tyvärr var den inte anpassad för den krabba sjön och både besättning och resenärer mådde stundtals minst sagt dåligt. Det blev bara en säsong.

Fakta/läs mer
Theodor Erlandsson: ”Knobbur på Hau och hans efterkommande” i Gotlands Allehandas julbilaga 1944
Gotländskt arkiv 1987

Ingmar Jansson (red): ”Gutar och vikingar”, Statens historiska museum, 1983





Ulf Lundells runsten

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Fri, September 15, 2017 11:16:32

I ”Öppna landskap” sjunger Ulf Lundell om att lägga en krans av löv ”vid närmsta sten, där runor ristats för vår skull…”. Sedan nästan 35 år tillbaka går det bra att lägga kransen vid Lundells egen runsten (kartkoordinater 59.33678, 18.28295) nära hans barndomshem i Saltsjö Boo.

Stenen restes 1983 av bandmedlemmarna efter Kär och galen-turnén. Runorna lär betyda ”Öppna landskap” och sedan namnen på musikerna. Ulf Lundell berättade själv om runstenen i Sommarprogrammet 1983.
För finsmakaren kan tilläggas att Lundell växte upp på Hagvägen 5 i Mensättra. Tiden i området är beskriven i Sommarprogrammet 1982 och naturligtvis i debutromanen ”Jack”.

Fakta/läs mer
Linda Thörner: ”Rensättra. Kulturmiljöanalys”, Nacka kommun, 2016.

Andra udda ristningar på Osevärdheter:
Dagen då det blev helt ute med runstenar
Oden och Tor i Bromma
Solnedgångar, månnedgångar och annat kosmiskt





Spänning i världsklass

BergslagenPosted by Mats Areskoug Wed, August 30, 2017 09:48:02

Efter andra världskriget tog samhällsutbyggnaden och höjningen av levnadsstandarden fart på nytt. Och det behövdes el, mycket el.

För att få växelström från vattenkraftverken i norr till förbrukarna i söder byggdes ett världsunikt högspänningsnät. Först ut var linjen HarsprångetHallsberg som stod helt klar 1952. När den togs i bruk var det världens första 380 kV-ledning. Ett faktum som naturligtvis dokumenterades på ett vykort från byn Mårdshyttan (kartkoordinater 59.65913, 15.07763) där ledningen passerar.

Efter att ha beundrat vyn kan man begrunda några fakta:
• Ledningens längd: 954 km
• Antalet stolpar: 2.944
• Stolparnas totalvikt: 23.740 ton
• Max spännvidd mellan två stolpar: 555 m

Tack till kollega Adam Söder för tipset och kopian av vykortet

Fakta/läs mer:
”Sveriges första 380 kV ledning: Harsprånget–Hallsberg”, Kungl Vattenfallsstyrelsen, 1951.
”The Swedish 380 kV system”, Kungl Vattenfallsstyrelsen, 1960.

Läs på Osevärdheter om barnkolonin i Mårdshyttan: Försvunnen funkis i Bergslagen





Spetsteknik i Malmö

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Tue, August 15, 2017 07:03:03

Det finns inget som säger att en bunker inte kan se ut som en tjock penna stående med spetsen uppåt. Fråga Leo Winkel (1885–1981). Det fiffiga med en sådan konstruktion är att den fallande bomben liksom studsar bort från bunkern.

I Sverige finns en enda spetsbunker. (I konstruktören Winkels hemland Tyskland är det av flera orsaker betydligt fler.)
Bunkern i Sverige uppfördes på Kockums område i Malmö, troligtvis 1940. (Kartkoordinater 55.61200, 12.99085) Kanske valde man ett skyddsrum ovan jord för att det skulle vara riskabelt med ett under jord så nära vattnet. Det 18 meter höga tornet skulle skydda drygt 100 personer.

I dag pryder byggnadsverket verkligen sin plats i den moderna stadsdelen Västra hamnen. Och vem vet hur framtiden ser ut – kanske kan det vara bra med en bunker bland alla kaféer.

Läs på Osevärdheter om Korvlinjen i runt Stockholm: En hård korv i skogen



Hett vatten vid Djurgårdsbrunn

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Tue, August 08, 2017 10:24:37

Redan på 1500-talet visste stockholmarna att det fanns gott vatten att hämta ute vid dagens Djurgårdsbrunn. Den riktiga ruljangsen började dock först 1690 när de svenska kurorternas fader, läkaren Urban Hiärne, upptäckte det hälsosamma vattnet.

Under två sekler kurerades fattiga och rika vid brunnsanläggningen. Där minglade kungar, drottningar, konstnärer och författare – naturligtvis även allas vår Bellman. Hetast var det under första hälften av 1800-talet. Hjältekonungen Karl XIV Johan hade nära till brunnen från sommarslottet Rosendal. För vanliga huvudstadsbor underlättades resan ut när Djurgårdsbrunnskanalen blev klar 1834.
Värdshuset på ett vykort från början av 1900-talet.

Det hälsosamma nöjeslivet vid Djurgårdsbrunn pågick fram till 1887, då brunnshuset brann ned. Därefter tog det rena nöjeslivet på värdshuset över. Fram till 1987 då även detta brann ned.

I dag är nöjespulsen vid Djurgårdsbrunn lägre. Boulebanor och en gul vägg utmärker platsen för det vackra värdshuset. På andra sidan vägen står apoteksbyggnaden från 1743, en gång kurortens huvudbyggnad och hotell. Alldeles intill finns själva Djurgårdsbrunnen (Kartkoordinater: 59.33026, 18.13320). Den är ordentligt låst, utan chans till någon hälsogivande klunk.
Säkrat vatten.

Min egen erfarenhet av värdshuset inskränker sig till muckarfesten från Kungliga Livgardets dragoner i maj 1983. Det gick så livligt till att personalen hotade att kalla på militärpolis – vilket var ganska lustigt eftersom vi var just militärpoliser. Till slut fick de ut oss på uteserveringen efter löfte om gratis efterrätt.





Resa med häst tillbaka till vikingatiden

GotlandPosted by Mats Areskoug Tue, August 08, 2017 10:12:31

Vi återvänder till Gotland och till något som ser ut som vikingatid.

Får heter lamb på Gotland och trots att de är mycket vädertåliga behöver de ibland lite skydd. Då går de in i ett lambgift.

Häst heter bland annat russ. (Halvvilda russ kan heta skogsbagge.) De gotländska russen är mycket vädertåliga, men ibland kan de behöva lite skydd. Då är det bra med ett russgift.

Eftersom ett russ oftast är större än ett lamb så är även russgiftet större. Dessutom går agtaket på ett russgift ända ned till marken. Byggnaden påminner om de rekonstruktioner som gjorts av vikingatida hus.

Det lär finnas ett enda russgift kvar på ursprunglig plats på Gotland. Det ligger i Silte, på södra sidan av den långa grusväg som går ned till stranden från gården Siglajvs. (Kartkoordinater: 57.204291, 18.174123)

Fotnot: Eftersom jag bara är halv gotlänning (eller egentligen bara 1/8) reserverar jag mig för eventuella språkliga förvirringar.

Fakta/läs mer
Gutamålsgillets Årdliste/Ordlista





« Previous