Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Nygammalt hos riddare Snakenborg i Hästholmen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, January 15, 2018 05:58:00

Riddaren Gerhard Snakenborg är utan tvekan staden Hästholmens mest kända invånare. Enligt dokumenten regerade denne hjältekonung Albrekts (av Mecklenburg) man i en borg i den lilla staden vid Vätterns östra strand i slutet av 1300-talet.

Hästholmen, omedelbart söder om Omberg, var under medeltiden en viktig hamn för transporterna över Vättern. Så viktig att den under 1300-talet räknades som en av rikets städer. Sedan drabbades orten av Birgitta-effekten. Den heligas religiösa centrum Vadstena, två mil norrut, tog över som viktigaste hamnen på sjöns östra sida. Hästholmen försjönk i törnrosasömn tills järnvägen väckte den på 1800-talet.

Nu är Hästholmen en sovstad med touche av badort. Av den medeltida storhetstiden återstår intet. Klippholmen (kartkoordinater 58.27965, 14.63448) där riddaren Snakenborg hade sin borg är idag en halvö intill hamnen. Silon och magasinet på platsen påminner på håll lite om ett medeltida, men inget är evigt. Under våren 2018 rivs anläggningen för att ge plats åt bostäder.
Magasinen i hamnen en höstdag 2005.

De nya husen ska utformas så att de påminner om magasinet och silon – som på håll påminner lite om... Det är inte helt otänkbart att riddaren Snakenborg hade känt sig hemma i det nya Hästholmen.

Fakta/läs mer
Henrik Klackenberg: ”Hästholmen. Medeltidsstaden 59”, Riksantikvarieämbetet, 1984

Läs om andra före detta städer på Osevärdheter
Karl Johans stad
Järle
Norra förstaden
Trosa (första platsen)
Karl Gustavs stad/Eskilstuna fristad
Brätte
Kungahälla
Nya Lödöse
Gåsekil
Berga
Elleholm
Avaskär
Åhus
Lomma

Sista spåret av tidningarna i Klarakvarteren

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Wed, January 03, 2018 16:12:16

Vad får en människa att välja yrke? Kanske en dikt. För mig var Stig Dagermans ”Två i Klara” en av orsakerna till att jag valde journalistiken. (Den som läst dikten förstår förhoppningsvis varför.)

Det återstår inte mycket av de forna tidningskvarteren i Stockholms hjärta efter saneringarna på 1960- och 70-talet. Faktum är att den tydligaste, och i princip enda, är Stockholms-Tidningens klocka – uppsatt på ett hus uppfört 1990.

Stockholms-Tidningen hade sin redaktion i samma hus som Aftonbladet på Vattugatan 12. Tidningen var under största delen av första halvan av 1900-talet den största morgontidningen i landet. Efter andra världskriget gick det dock utför och 1984 lades den ned för andra(!) gången.
Vattugatan 1964. Foto från Stockholms gatu- och fastighetskontors arkiv.

Aftonbladet höll ut på adressen till och med 1989 och blev därmed den sista av de stora drakarna att lämna Klara. (Svenska Dagbladet höll till på den numer icke existerande adressen Karduansmakargatan 11, Dagens Nyheter och Expressen i det utplånade kvarteret Sköldpaddan.) Huset revs men fastighetsägaren såg till att den ståtliga klockan fortfarande pryder hörnet Vattugatan–Klara södra kyrkogata. Till tröst för alla romantiker.

Läs mer om de gamla Klarakvarteren på Osevärdheter
På Pilen drack bohemerna pilsner
När fimpade Nils Ferlin?

Fakta/läs mer
Stig Dagerman: ”Dikter, noveller, prosafragment”, Norstedts, 1983
Sigurd Glans: ”På första sidan”, Tidningsmakarna, 1999
Sjöbrandt & Sylvén: ”Stockholm – staden som försvann”, Natur & Kultur, 2000
Yngve Hellström: ”Stockholms city i omvandlingens tid”, Trafiknostalgiska förlaget, 2006
Jenny Westerström: ”Klara var inte Paris”, Carlssons, 2006

Karta utgiven av Stockholms stadsingenjörskontor 1938.





Viadukt i gotländsk snårskog

GotlandPosted by Mats Areskoug Fri, December 15, 2017 06:46:42

De sista ordinarie tågen på Gotland rullade 1960, men spåren av det omfattande järnvägsnätet är fortfarande tydliga. Banvallarna är cyklingsbara (i bland körbara med en oöm bil) och många stationshus står kvar. Kort sagt en hel del intressant för järnvägsarkeologen.
Generalstabskartan (senast reviderad 1956)

En pärla bland lämningarna är viadukten vid Däpps (kartkoordinater 57.36424, 18.22063) strax söder om Klintehamn. Järnvägen är borta, landsvägen är omlagd och det södra brofästet är raserat. Men kvar i snårskogen står det norra brofästet, med bevarad ”varningsmålning” och allt.
Banvallen 64 år efter nedläggningen.

Sydvästra Gotlands järnväg (SGJ), med sträckning från Klintehamn i norr till Hablingbo 27 kilometer söderut, öppnade för trafik 1924. Banan blev aldrig någon ekonomisk framgång. Redan efter tre år övertogs den av Klintehamn-Roma järnväg (KlRJ). Fallet fortsatte med förstatligande 1947 och nedläggning 1953.
Viaduktens norra fäste.

För de som föredrar ”hela saker” rekommenderas Gotlands andra viadukt över järnväg. Den återfinns i fullgott skick vid Stora Vede (kartkoordinater 57.60797, 18.39198) i Follingbo. Inte lika spännande...
Varningsmålningen.

Fakta/läs mer
Ragnar mfl: ”Statens Järnvägar på Gotland – Historien om järnvägens nedgång och fall”, Stenvalls, 2013.

Fler gotländska järnvägsäventyr på Osevärdheter
Gotland 65 år före Stockholm (om järnväg till flygplats)
Underbart är kort (om 47 års längtan efter en järnvägskorsning)





Ståtligt skånskt slott revs efter bara hundra år

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Thu, November 30, 2017 19:15:04

Det var en gång en man (av typen friherre) som tyckte att han var värd ett nytt slott. Arwid Kurck köpte gården Rynge nordväst om Ystad och satte igång. I mitten av 1860-talet stod det storslagna slottet av tegel klart. Dessutom engelsk park med slingrande gångar och en stor damm.
Slottet 1928. Foto Oskar Bladh, från Nordiska museets arkiv (CC BY-NC-ND 4.0)

Men underbart kan vara kort. 1946 avled den sista medlemmen i släkten Kurck. Slottet stod obebott och förfallet satte in. 30 år senare revs byggnaden eftersom den ansågs utgöra en fara för spänningssökande besökare.
Dammen 2017.

150 år efter slottets färdigställande finns inte mycket av prakten kvar. Av slottet återstår en stor stenhög. Det tydligaste beviset på platsens märkliga historia är den ”välbevarade” dammen med sina näckrosor (kartkoordinater 55.48784, 13.66685).

Fakta/läs mer
Sjörup-Vallösa byalags hemsida





Ruin av E4-rastplats i Småland

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, November 15, 2017 19:18:13

Vet man var den ligger så går det att skymta den bakom betongsuggorna från E4 på vägen norrut mellan Huskvarna och Gränna. För en rejäl besiktning rekommenderas dock den parallella grusvägen. Den avstängda rastplatsen Öland (kartkoordinater 57.95844, 14.35390) är en av Sveriges få motorvägsruiner.

Efter en kortare promenad genom en hästhage belönas man rikligt. Växtligheten är på väg upp genom asfalten. Parkeringsplatsens markeringar finns kvar tillsammans med en och annan belysningsstolpe. Allt tiotalet meter från motorvägens brus.

Enligt Trafikverket anlades rastplatsen antagligen i början av 1970-talet för att stängas cirka 30 år senare. En av orsakerna till stängningen var den låga standarden, bland annat saknades toaletter. Det har diskuterats att öppna rastplatsen på nytt, men det har bland annat fallit på att den ligger undanskymd och skulle kännas otrygg.

Läs om andra svenska motorvägsruiner på Osevärdheter
Motorvägen som bidde en tummetott
Vem räddar Årstalänken?



Massmördaren Mao i Västertorp

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Wed, November 01, 2017 09:42:13

Man kan ha många åsikter om Kinas starke man Mao Zedong (1893–1976) – och det har man. Men att han ligger bakom tiotals miljoner kinesers död kan anses bevisats. Därför blev jag överraskad när jag (sist av alla?) blev medveten om att ordförande Mao är en del av ett konstverk utanför sporthallen i Västertorp (kartkoordinater 59.29335, 17.97742) i södra Stockholm.

I USA har under hösten debatten om statyer föreställande Sydstatshjältar urartat i våldsamheter som tillochmed kärvt människoliv. I Sverige är debatten mer sansad. Mao är naturligtvis omdebatterad, men även statyer av diverse hjältekonungar ifrågasätts. Och i Belgien står så vitt jag vet statyerna av massmördaren Leopold II kvar.

Konstverket med Mao i Västertorp heter ”Efter badet” och är skapat av Pye Engström 1976. Det är utformat som en soffa med människor som var politiskt engagerade i början av 1970-talet. Vill man inte sitta i Maos knä kan man välja till exempel Sara Lidman eller Angela Davis.

Fakta/läs mer:
Philip Short: ”Mao. A life”, Hodder & Sloughton, 1999.





Sveriges äldsta betongbro

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Sun, October 15, 2017 17:58:39

Den som strosar runt i Rom kan njuta av antika betongkonstruktioner. Den som strosar runt i skånska Jordberga kan njuta av Sveriges äldsta bevarade betongbro (kartkoordinater 55.41465, 13.40375).

Bron kan knappast tävla med de antika konstruktionerna i skönhet, men den stensatta landsvägen mellan godset Jordberga och det nedlagda och rivna sockerbruket är vacker. Bron byggdes 1887 och var då den andra betongbron i Sverige. Den första, som numer är riven, byggdes över Skräbeån vid Bromölla 1874.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Broar







Vikingahövdingen Knobbur och hans skepp ”Vindile”

GotlandPosted by Mats Areskoug Sun, October 01, 2017 18:43:46

Vad är en sägen? Behöver den vara nedtecknad eller räcker det med att den finns citerad på en massa ställen? ”Enligt sägnen bodde det under vikingatiden en mäktig man vid namn Knobbur på gården Hau på norra Gotland, &c, &c...” Men att hitta sägnen i fråga har visat sig vara omöjligt. Men det behöver absolut inte betyda att Knobbur inte funnits.

Alltså: Under vikingatiden bodde det en mäktig man vid namn Knobbur på gården Hau på norra Gotland. Hans skepp var det mycket snabbseglande ”Vindile”. När skeppet inte var ute på inkomstbringande resor låg det förtöjt i den skyddade viken Hau grönu nedanför gården.
Skyddad hamn.

Knobbur for vida omkring och handlade och härjade. Under en av sina färder lät han omvända sig till kristendomen. Väl hemkommen lät han bygga en kyrka, som ska ha varit den första i trakten. Trots den nya religionen begravdes Knobbur enligt gammal sed i en hög. När sentida kristna tog sten från högen påträffades ett extremt stort kranium, kanske tillhörande den mäktige Knobbur.

Tusen år senare är viken Hau grönu, och den skyddande Grönudden utanför, en av de märkligaste platserna på Gotland. Förutom stillheten och naturen finns här stenarna som skeppet ”Vindile” kan ha legat förtöjt vid (kartkoordinater 57,894554 19,020972). Dessutom en ödekyrkogård (kartkoordinater 57,898921 19,019894) från den tidigaste kristna tiden. På kyrkogården finns något som skulle kunna tydas som en uppbruten grav. Kanske var det här Knobbur fick den sista vilan.
Förtöjningsstenar?
Hövdingens grav?

”Vindiles” rykte lever vidare och blev namnet på den första snabbfärjan, en katamaran, mellan Gotland och Sverige. Sommaren ilade den fram och tillbaka över Östersjön. Tyvärr var den inte anpassad för den krabba sjön och både besättning och resenärer mådde stundtals minst sagt dåligt. Det blev bara en säsong.

Fakta/läs mer
Theodor Erlandsson: ”Knobbur på Hau och hans efterkommande” i Gotlands Allehandas julbilaga 1944
Gotländskt arkiv 1987

Ingmar Jansson (red): ”Gutar och vikingar”, Statens historiska museum, 1983





Next »