Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Trångt om saligheten i Skövde

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, January 14, 2019 15:25:06

Det medeltida Skövde stoltserade med två kapell omedelbart utanför stadens staket, förutom en kyrka dit folk vallfärdade för att be Sankta Elin (Helena) om hjälp. Kapellen är borta och Elin nedgrävd i en vanlig grav – tacka Martin Luther för det.

Den fromma kvinnan Elins dotter misshandlades av sin man. Mannen slogs ihjäl av sitt gårdsfolk. Mannens släkt ansåg att Elin låg bakom mordet. Elin for till Jerusalem för att hålla sig undan och antagligen be Gud om förlåtelse för sin inblandning i dådet. När Elin kom hem dödades hon dock av svärsonens släkt. Så kunde det gå till på 1100-talet i Västergötland.

Knappt hade Elin kallnat förrän det började inträffa mirakel. Det sprang fram källor där hon mördades, där man satte ned hennes lik på väg till begravningen och flera andra platser i Västergötland. En blind återfick synen när han strök sig med hennes avhuggna finger. (Fingret finns kvar i en gömma i altaret i Götene kyrka, om du har börjat se dåligt.) Undren fortsatt vid hennes grav i kyrkan i Skövde och 1164 var succén ett faktum. Elin helgonförklarades av påve Alexander III.

Vid den källa som sprang fram när man rastade med liket uppfördes ett kapell. Det nämns första gången i avlatsbrev 1373. Sannolikt togs sten från kapellruinen när stadskyrkan skulle återuppbyggas efter stadsbranden 1759. Inget finns kvar ovan jord. Om vattnet i källan botar får var och en avgöra. Platsen (kartkoordinater 58.37613, 13.84579) ligger inom regementsområdet, men går att besöka.
Platsen för Elins kapell.

Ännu mindre finns det kvar av Sankta Birgittas kapell i norra delen av dagens stad. Det nämns första gången i ett avlatsbrev 1425. Att Skövde fick ett kapell tillägnat Vadstenas stora helgon kan man antagligen tacka Carolus Andreæ för. Han nämns som präst i Skövde 1403, men vigs till munk i Vadstena kloster 1409. Fram till sin död 1414 arbetade han hårt för att stärka Birgittakulten.
Platsen för Birgittas kapell.

Precis som för Sankta Elins kapell lär den kyrkliga verksamheten ha upphört i samband med reformationen. Även här har man påträffat lämningar under jord. Kapellet låg nära dagens korsning Käpplundavägen–Vallevägen (kartkoordinater 58.39713, 13.84449). Jag är mer tveksam om ett besök där botar något.

Fakta/läs mer
Gunnar Linde: ”Staden Skövde 1400–1759”, Skövdeortens hembygds- och fornminnesförening, 1971
Henrik Klackenberg: ”Medeltidsstaden 28: Skövde” Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1981
Götene församling och Götene kommun: ”Helgonet, kvinnan och historien
Göran Lundh: ”Sankta Elin av Skövde” i Billingebygden 2017

Läs om andra städer med flera medeltida kapell
En slurk vin och en oblat eller två (Västerås)
Helge Sven i Arboga





Åkerö – vinterns äpple nummer 1

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Sat, December 15, 2018 08:04:45

Nej, det går inte att stoppa ned en äppelkärna i jorden och få ett träd med samma sorts frukt. Vilhelm Moberg for med osanning i boken ”Sista brevet till Sverige” när en kärna från gården i Småland ger ett Astrakanäpple i Amerika. Men i diktens värld kan det vara tillåtet.

Stoppar du ned en kärna kommer en helt ny äppelsort att skapas. Kanske blir den god, kanske inte. Vill du ha en redan existerande sort måste du ympa en gren från ditt favoritträd.

Historien om äpplet Åkerö är höljd i tidens mörker. År 1759 importerade kulturprofilen Carl Gustaf Tessin ett sextiotal äppelträd från Nederländerna till sitt gods Åkerö i Södermanland. Kanske fanns ”det första” Åkeröträdet med i sändningen. Kanske uppstod det genom frösådd på godset vid samma tid. Oavsett så står ”moderträdet” kvar på gräsmattan framför godsets huvudbyggnad, ordentligt stöttat. En mycket god historia!

(En parentes: Några inom min släkt vill tro att vi på något, för mig obegripligt, sätt härstammar från slottet Arreskov på Fyn i Danmark. I så fall kan jag nästan skryta med en ”egen” äppelsort: Arreskov.)

Fakta/läs mer
Anton Nilsson: ”Våra äpplesorter: deras historia, egenskaper och kännetcken”, Nordiska museet, 1987
Grönt kulturarv: Historiska berättelser om våra äpplesorter



Kungarna från Bråddgatan i Norrköping

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, November 14, 2018 20:40:37

Jag tog tåget hem för jag ville se, jag gick till Broadway, vårt gamla café.

Själv tog jag bilen ned till Norrköping för att se kaféet som pekas ut som gruppen Eldkvarns stamställe. Enligt Per ”Plura” Jonsson repade man i början av 1970-talet hemma hos Tony Thorén, som bodde i närheten. Sedan gick man ned till Broadway och ”drömde stora drömmar”.

Konditoriet BroadwayBråddgatan 26 öppnade 1946. Inredningen är retro och hemmasönernas musik strömmar ur högtalarna. Lunchen är god. För den riktigt inbitne serveras bandets egen favorit, tekaka med bland annat stekt ägg.



Landsvägen allt längre från byn

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland



På samma våglängd på vägen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Sun, September 16, 2018 16:17:46

Jag tycker om att köra bil längre sträckor. (Det var annat när jag jobbade som försäljare i byggbranschen.) En del av nöjet är att lyssna de olika lokalradiostationerna under resans gång. Nu byter bilradion, i alla fall min, frekvens automatiskt. Annat var det förr. Vid varje länsgräns upplyste skyltar om vilken frekvens som gällde.

År 2007 beslutade dåvarande Vägverket att några nya radiofrekvensskyltar inte skulle sättas upp – med några få undantag, bland annat vid långa tunnlar. De nya bilradioapparaterna klarade rattandet själva. De befintliga skyltarna skulle få stå kvar, men plockas ned när de blivit slitna. Så passa på att njut av radiohistorien om du upptäcker en frekvensskylt.

Jag rekommenderar skylten som står på länsgränsen (kartkoordinater 59.41663, 15.69989) när du kör länsväg 249 från Fellingsbro till Arboga. 100, 5 MHz gäller för Västmanland om du fortfarande ställer in manuellt.

Läs på Osevärdheter om...
...det gamla gästgiveriet i Fellingsbro
...de medeltida kapellen i Arboga



Tydlig rest av Malmö medeltida stadsmur

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, August 15, 2018 06:59:52

I föregångaren till denna blogg – Osevärdheter – har undertecknad hävdat att det inte finns några synliga spår efter den medeltida stadsmuren i Malmö. Fake news! Lämningarna är mycket tydliga.

Den medeltida stadsmuren i Malmö började uppföras 1434 på order av hjältekonungen Erik av Pommern. Den var cirka 1.600 meter lång och löpte längs strandlinjen mot Öresund. Muren var byggd av tegel och cirka 5 meter hög. Den var försedd med ett flertal torn och portar.
Erik Dahlbergs teckning Carl Gustafs högtidliga intåg i Malmö den 9 mars 1658. Den medeltida muren syns tydligt framför staden.

Kung Erik lät även bygga en mindre borg i Malmös nordvästra hörn. På klassiskt manér utnyttjades stadsmuren som borgmur. När den medeltida muren blev omodern i slutet av 1600-talet ersattes den av nya och kraftigare befästningsverk. Även den lilla borgen blev snabbt omodern och idag ståtar Malmöhus på dess plats. Men all medeltid är inte borta!

Nedre delen av dagens norra slottsfasad är från den ursprungliga borgen och därmed rester av den medeltida stadsmuren. Samma sak med slottsbyggnadens västgavel. Där syns tillochmed skyttegången på den gamla muren.
Västgaveln med medeltida skyttegång.

Den som intresserar sig för stormaktstidens mur runt Malmö hänvisas till några framgrävda stenar i nordvästra hörnet av Gustav Adolfs torg.

Fakta/läs mer
Sven Rosborn: ”Malmöhus”, Malmö museum, 1977.
Sven Rosborn: ”Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia”, 2016.

Läs om medeltida stadsmurar på Osevärdheter!
Historia mitt i maten (muren i Stockholm)
Hett intill Kalmar slott
Stenansikten i Visby
Solklar tvåa bland murarna i Norden (Åhus)
Ett veck på ringmuren (Visby)

Stormaktstid på Gustav Adolfs torg.

Peter den store gjorde processen kort med svenskarna i Nyen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Fri, June 01, 2018 05:43:02

Det är inte ofta den här bloggen tar upp något utanför Sveriges nuvarande gräns. Första gången handlade det om klippan i dagens Delaware där de som grundade kolonin Nya Sverige steg i land. Nu bär det av till Sveriges utpost i öster, staden Nyen.

Redan år 1300 anlade den fredliga svenska krigsmakten en befästning nära floden Nevas mynning i Finska viken. Strategisk viktig för transporterna på floden vidare in i Ryssland. Fästet fick namnet Landskrona, men redan 1301 intogs den av de lömska ryssarna.

Under hjältekonungen Karl IX:s sista år, 1611, gjordes nytt seriöst försök. En befästning började uppföras på udden som bildas där floden Ochta flyter ut i Neva. Den fick namnet Nyenskans, efter det svenska namnet på Neva.

Ryssarna återkom men platsen kunde hållas. Befästningen förstärktes och utanför dess murar växte ett samhälle fram. År 1632 utfärdade konung Gustav II Adolf preliminära stadsprivilegier för staden Nyen. Vid slutet av 1600-talet ska nästan 2.000 personer ha bott i staden – sedan tog det roliga slut.

Tsar Peter den store, dåtidens Petter Northug, gjorde processen kort med svenskarna. Den 30 april 1703 inleddes anfallet, den 2 maj firades den ryska segern. Fästet döptes om till Slottburg, men sprängdes efter några år. Den 16 maj 1703 grundlades staden Petersburg litet närmare Nevas utlopp.

Platsen för Nyen ligger idag väl inom S:t Petersburgs stadsgräns. År 2000 invigdes ett monument på platsen för skansen, utsmyckat med några 1600-talskanoner. Gasföretaget Gazprom hade långt gångna planer på att placera sitt huvudkontor i området, i form av en jättelik skyskrapa, men protester från stadsborna tvingade bygget till en annan plats. Kvar ovan jord finns monumentet. Omfattande arkeologiska utgrävningar på 2000-talet har dokumenterat det som gömts där under.

Har du inte vägarna förbi S:t Petersburg kan du njuta av Nyen på närmare håll. I Finska kyrkan i Stockholm hänger två ljuskronor som tidigare lyste upp Tyska kyrkan i staden Nyen.

Fakta/läs mer
Bengt Jangfeldt: ”Svenska vägar till S:t Petersburg”, Wahlström & Widstrand, 1998.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.





Götapetter! Götavirke

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 16, 2018 05:42:50

”Stora” sevärdheter platsar sällan i denna blogg, men nedanstående är så fysiskt liten i förhållande till alla stora ord att jag gör ett undantag.

Götavirke i Östergötland lanseras som en svensk motsvarighet till Danevirke, den vikingatida försvarsvallen tvärs över Jyllands sydligaste del. Upplevelsen är dock långt ifrån lika magnifik – långt ifrån. Vallen syns ”tydligast” vid landsvägen vid Hageby gård (kartkoordinater 58.47456, 16.16857) och även där får man tvinga fram historiens vingslag.

Undersökningar visar att vallen uppfördes på vikingatiden. Den är cirka 3,5 kilometer lång och sträcker sig från sjön Asplången i norr till Lillsjön i söder. Teorin är att den skulle försvara Östergötlands inre vid anfall österifrån.

Vill man se tydligare lämningar av forntida försvarsvallar, och inte har vägarna förbi Danevirke, rekommenderas till exempel Birka, Västergarn, eller varför inte en hederlig gammal fornborg.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen Östergötland: Göta virke
Leif Törnquist (mfl): ”Svenska borgar och fästningar”, Medströms, 2007





Next »