Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Landsvägen allt längre från byn

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland



Pa samma våglängd på vägen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Sun, September 16, 2018 16:17:46

Jag tycker om att köra bil längre sträckor. (Det var annat när jag jobbade som försäljare i byggbranschen.) En del av nöjet är att lyssna de olika lokalradiostationerna under resans gång. Nu byter bilradion, i alla fall min, frekvens automatiskt. Annat var det förr. Vid varje länsgräns upplyste skyltar om vilken frekvens som gällde.

År 2007 beslutade dåvarande Vägverket att några nya radiofrekvensskyltar inte skulle sättas upp – med några få undantag, bland annat vid långa tunnlar. De nya bilradioapparaterna klarade rattandet själva. De befintliga skyltarna skulle få stå kvar, men plockas ned när de blivit slitna. Så passa på att njut av radiohistorien om du upptäcker en frekvensskylt.

Jag rekommenderar skylten som står på länsgränsen (kartkoordinater 59.41663, 15.69989) när du kör länsväg 249 från Fellingsbro till Arboga. 100, 5 MHz gäller för Västmanland om du fortfarande ställer in manuellt.

Läs på Osevärdheter om...
...det gamla gästgiveriet i Fellingsbro
...de medeltida kapellen i Arboga



Tydlig rest av Malmö medeltida stadsmur

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, August 15, 2018 06:59:52

I föregångaren till denna blogg – Osevärdheter – har undertecknad hävdat att det inte finns några synliga spår efter den medeltida stadsmuren i Malmö. Fake news! Lämningarna är mycket tydliga.

Den medeltida stadsmuren i Malmö började uppföras 1434 på order av hjältekonungen Erik av Pommern. Den var cirka 1.600 meter lång och löpte längs strandlinjen mot Öresund. Muren var byggd av tegel och cirka 5 meter hög. Den var försedd med ett flertal torn och portar.
Erik Dahlbergs teckning Carl Gustafs högtidliga intåg i Malmö den 9 mars 1658. Den medeltida muren syns tydligt framför staden.

Kung Erik lät även bygga en mindre borg i Malmös nordvästra hörn. På klassiskt manér utnyttjades stadsmuren som borgmur. När den medeltida muren blev omodern i slutet av 1600-talet ersattes den av nya och kraftigare befästningsverk. Även den lilla borgen blev snabbt omodern och idag ståtar Malmöhus på dess plats. Men all medeltid är inte borta!

Nedre delen av dagens norra slottsfasad är från den ursprungliga borgen och därmed rester av den medeltida stadsmuren. Samma sak med slottsbyggnadens västgavel. Där syns tillochmed skyttegången på den gamla muren.
Västgaveln med medeltida skyttegång.

Den som intresserar sig för stormaktstidens mur runt Malmö hänvisas till några framgrävda stenar i nordvästra hörnet av Gustav Adolfs torg.

Fakta/läs mer
Sven Rosborn: ”Malmöhus”, Malmö museum, 1977.
Sven Rosborn: ”Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia”, 2016.

Läs om medeltida stadsmurar på Osevärdheter!
Historia mitt i maten (muren i Stockholm)
Hett intill Kalmar slott
Stenansikten i Visby
Solklar tvåa bland murarna i Norden (Åhus)
Ett veck på ringmuren (Visby)

Stormaktstid på Gustav Adolfs torg.

Peter den store gjorde processen kort med svenskarna i Nyen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Fri, June 01, 2018 05:43:02

Det är inte ofta den här bloggen tar upp något utanför Sveriges nuvarande gräns. Första gången handlade det om klippan i dagens Delaware där de som grundade kolonin Nya Sverige steg i land. Nu bär det av till Sveriges utpost i öster, staden Nyen.

Redan år 1300 anlade den fredliga svenska krigsmakten en befästning nära floden Nevas mynning i Finska viken. Strategisk viktig för transporterna på floden vidare in i Ryssland. Fästet fick namnet Landskrona, men redan 1301 intogs den av de lömska ryssarna.

Under hjältekonungen Karl IX:s sista år, 1611, gjordes nytt seriöst försök. En befästning började uppföras på udden som bildas där floden Ochta flyter ut i Neva. Den fick namnet Nyenskans, efter det svenska namnet på Neva.

Ryssarna återkom men platsen kunde hållas. Befästningen förstärktes och utanför dess murar växte ett samhälle fram. År 1632 utfärdade konung Gustav II Adolf preliminära stadsprivilegier för staden Nyen. Vid slutet av 1600-talet ska nästan 2.000 personer ha bott i staden – sedan tog det roliga slut.

Tsar Peter den store, dåtidens Petter Northug, gjorde processen kort med svenskarna. Den 30 april 1703 inleddes anfallet, den 2 maj firades den ryska segern. Fästet döptes om till Slottburg, men sprängdes efter några år. Den 16 maj 1703 grundlades staden Petersburg litet närmare Nevas utlopp.

Platsen för Nyen ligger idag väl inom S:t Petersburgs stadsgräns. År 2000 invigdes ett monument på platsen för skansen, utsmyckat med några 1600-talskanoner. Gasföretaget Gazprom hade långt gångna planer på att placera sitt huvudkontor i området, i form av en jättelik skyskrapa, men protester från stadsborna tvingade bygget till en annan plats. Kvar ovan jord finns monumentet. Omfattande arkeologiska utgrävningar på 2000-talet har dokumenterat det som gömts där under.

Har du inte vägarna förbi S:t Petersburg kan du njuta av Nyen på närmare håll. I Finska kyrkan i Stockholm hänger två ljuskronor som tidigare lyste upp Tyska kyrkan i staden Nyen.

Fakta/läs mer
Bengt Jangfeldt: ”Svenska vägar till S:t Petersburg”, Wahlström & Widstrand, 1998.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.





Götapetter! Götavirke

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 16, 2018 05:42:50

”Stora” sevärdheter platsar sällan i denna blogg, men nedanstående är så fysiskt liten i förhållande till alla stora ord att jag gör ett undantag.

Götavirke i Östergötland lanseras som en svensk motsvarighet till Danevirke, den vikingatida försvarsvallen tvärs över Jyllands sydligaste del. Upplevelsen är dock långt ifrån lika magnifik – långt ifrån. Vallen syns ”tydligast” vid landsvägen vid Hageby gård (kartkoordinater 58.47456, 16.16857) och även där får man tvinga fram historiens vingslag.

Undersökningar visar att vallen uppfördes på vikingatiden. Den är cirka 3,5 kilometer lång och sträcker sig från sjön Asplången i norr till Lillsjön i söder. Teorin är att den skulle försvara Östergötlands inre vid anfall österifrån.

Vill man se tydligare lämningar av forntida försvarsvallar, och inte har vägarna förbi Danevirke, rekommenderas till exempel Birka, Västergarn, eller varför inte en hederlig gammal fornborg.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen Östergötland: Göta virke
Leif Törnquist (mfl): ”Svenska borgar och fästningar”, Medströms, 2007





Fynd av Post i Örebro

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 02, 2018 19:25:18

Jag saknar postkontoren, men deras försvinnande är väl bara en del av samhällsutvecklingen och den vill man inte stå i vägen för. Borta är också nästan alla posthornen på de tidigare kontoren. I Osevärdheter har jag skrivit om två kvarglömda(?) horn och en tidig söndagsmorgon i början av mars gjorde jag ytterligare ett fynd. Nostalgiglädje är aldrig fel!

År 1893 samlades Örebros telefon- och telegrafstationer samt postkontor i den nybyggda fastigheten på Vasagatan 13. Posten blev bara kvar till 1903, men spåren finns kvar. Posthorn återfinns både på husets västgavel (målat) i ovanför porten (hugget i sten) i hörnet Vasagatan–Ågatan.

Samboförhållandet återupptogs i det 1912–14 uppförda Post- och telegrafhuset tvärs över gatan på nummer 10–12. Denna ståtliga byggnad blev byggnadsminne 2003. Något posthorn upptäckte jag dock inte, men väl en igensatt brevlåda.

Fakta/läs mer
”Örebro som det var förr i tiden. En krönika i 170 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1963.
”Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1975.





Historisk Boll i Ystad

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, February 28, 2018 08:04:52

Elitlagen i handbollsstaden Ystad (själv håller jag på IF) huserar sedan 2016 i toppmoderna Ystad Arena. Föregångaren Österporthallen har gått hädan, men dess föregångare ”Bollen” pryder ännu sin plats (Jennygatan 6) i utkanten av centrum.
Bollen en sommarkväll 2017.

Sommaren 1936 arrangerades utställningen ”Fritiden” i Ystad. Fritid var ett relativt nytt begrepp för vanliga arbetare och det fanns en rädsla bland landets styrande för att ”all” ledighet skulle leda till människors fördärv. Det behövdes en utställning som visade på vad fritiden kunde användas till.

”Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas”, skrev dåvarande kronprins Gustaf Adolf i utställningskatalogen.

På Fritiden förevisades allt från resor och teater till handarbete och folkbildning. Utställningen blev en succé med ungefär en kvarts miljon besökare. Kvar på området står den ståtliga restaurangbyggnaden. Använd för inomhusidrott i drygt 80 år, en fritidssysselsättning god som någon. Så god att ”Bollen” var en av de 100 historiska idrottsmiljöer i landet som uppmärksammades med en skylt när Riksidrottsförbundet firade 100 år 2003.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Bollen i Ystad

Bollen som restaurang. Vykort från Richard Ericsson Bokhandel Ystad.





Nygammalt hos riddare Snakenborg i Hästholmen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, January 15, 2018 05:58:00

Riddaren Gerhard Snakenborg är utan tvekan staden Hästholmens mest kända invånare. Enligt dokumenten regerade denne hjältekonung Albrekts (av Mecklenburg) man i en borg i den lilla staden vid Vätterns östra strand i slutet av 1300-talet.

Hästholmen, omedelbart söder om Omberg, var under medeltiden en viktig hamn för transporterna över Vättern. Så viktig att den under 1300-talet räknades som en av rikets städer. Sedan drabbades orten av Birgitta-effekten. Den heligas religiösa centrum Vadstena, två mil norrut, tog över som viktigaste hamnen på sjöns östra sida. Hästholmen försjönk i törnrosasömn tills järnvägen väckte den på 1800-talet.

Nu är Hästholmen en sovstad med touche av badort. Av den medeltida storhetstiden återstår intet. Klippholmen (kartkoordinater 58.27965, 14.63448) där riddaren Snakenborg hade sin borg är idag en halvö intill hamnen. Silon och magasinet på platsen påminner på håll lite om ett medeltida, men inget är evigt. Under våren 2018 rivs anläggningen för att ge plats åt bostäder.
Magasinen i hamnen en höstdag 2005.

De nya husen ska utformas så att de påminner om magasinet och silon – som på håll påminner lite om... Det är inte helt otänkbart att riddaren Snakenborg hade känt sig hemma i det nya Hästholmen.

Fakta/läs mer
Henrik Klackenberg: ”Hästholmen. Medeltidsstaden 59”, Riksantikvarieämbetet, 1984

Läs om andra före detta städer på Osevärdheter
Karl Johans stad
Järle
Norra förstaden
Trosa (första platsen)
Karl Gustavs stad/Eskilstuna fristad
Brätte
Kungahälla
Nya Lödöse
Gåsekil
Berga
Elleholm
Avaskär
Åhus
Lomma

Next »