Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Död hjälte på bakgård på Östermalm

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Fri, August 31, 2018 18:34:53

På promenad i en huvudstad stöter man inte sällan på ”Den okända soldatens grav”. Det kan vara Paris, Moskva, Warszawa, Sarajevo, Tbilisi… Inte sällan står någon levande kollega hedersvakt. I Stockholm lyser ett liknande minnesmärke med sin frånvaro – trots mängder av fallna hjältar genom århundradena.

På en undanskymd plats, gömt under ett träd, vid Armémuseum i Stockholm står ett monument till minne av de soldater som föll vid Poltava 1709 – under hjältekonungen Karl XII:s förvirrade irrfärd i öst. Moder Svea sörjer en stupad soldat, texten på latin lyder ”Till fosterlandets fallna soldater”.

Statyn, från 1904, skulle ha placerats på själva slagfältet men hamnade istället vid Armémuseum. En enligt museets hemsida kom den att bli något av ”Den okända soldatens grav”. Märkligt lagom...

Mitt förslag är att man byter plats på ”Svea och den fallne karolinen”, som monumentet heter, och Karl XII-statyn i Kungsträdgården. Skapa en värdig minnesplats för de stackars satar som gav sitt liv under maktgalna konungars fälttåg i fjärran land. På bästa plats i huvudstaden!

Min farfars farfars farfar, den indelta soldaten Trill vid Kalmar regemente, kom aldrig hem från kriget i Tyskland. Jag kommer att lägga en blomma vid den eviga lågan.



Gula fläckarna vid Stockholms slott

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Thu, June 14, 2018 05:26:55

Högvakten vid Kungliga slottet tillhör de stora sevärdheterna i Stockholm, speciellt när hjältekonungen Carl XVI Gustaf och familjen är på plats. För att kunna njut fullt ut av alla ”halt” och ”vänster om” krävs det dock att man är väl påläst.

Själv har jag som livdragon gått (ridit) högvakten på Slottet fem gånger. Mycket nervöst och jag minns fortfarande så här 35 år efteråt hur benen skakade när jag som så kallad avlösningsförare ensam marscherade fram och tillbaka på yttre borggården inför alla åskådare. Tur då att det fanns markeringar i stenläggningen till hjälp.

Innan du tittar på högvakten nästa gång så skriver du ut den detaljerade manualen och läser den noga. Sedan tar du dig upp till yttre borggården en tidig morgon och studerar i lugn ro markeringar och annat. Provmarschera gärna efter manualen (108-112 steg/minut, 80 centimeters steglängd). Det är tråkigt att stå på post, så soldaterna på plats kommer garanterat att uppskatta ditt tilltag.

Se sedan till att få en bra åskådarplats när den stora vaktavlösningen sker och följ alla manövrar med dina expertögon. Du kommer garanterat att upptäcka ett och annat fel – och njuta av allt som går rätt. Själv klarade jag naturligtvis av det hela felfritt – förutom lite passgång.



Träsket där de avrättade fick sista vilan

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Tue, May 15, 2018 05:58:10

Nu när isen försvunnit stiger stanken på nytt ur kärret där de styckade kropparna grävts ned. För att slippa obehaget besökte jag platsen när marken var täckt av snö och vattnet fortfarande var fruset. Eller...

Danderyds skeppslag ska genom tiderna ha haft flera olika avrättningsplatser, två av dem belägna i skogen mellan Enebyberg och Sollentuna. Tyvärr är ingen utmärkt med någon skylt och det finns inga tydliga spår i naturen. (En arkeologisk rapport från 2017, som berör utkanten av det aktuella området, visar inte på rester av någon avrättningsplats.) Platsen är dock fantasifullt skildrad av Göran Lager i boken ”Döden i skogen”.
Kärret vintertid.

I skogen ligger också Brännkärret (kartkoordinater 59.43077, 18.01034), där de avrättade ska ha grävts ned efter att lagen haft sin gång. Det skulle det vara intressant med en utgrävning av kärret. Våtmarker lär ju kunna bevara ett och annat, och dessutom vore det bra om de osaligas andar kom till ro i ”vigd jord”.

Den sista avrättningsplatsen i häradet ska ha legat precis söder om nuvarande korsningen Arholmavägen–Enebybergsvägen. Undrar om det spökar i villaområdet.

Läs på Osevärdheter om avrättningsplatsen på Munsö i Mälaren.





Sanningen om ”Ryssmuren” i Solna

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Thu, March 15, 2018 20:16:52

Det finns några historiska benämningar som återkommer på skilda platser i Sverige. Benämningar som sällan har något med verkligheten att göra. Ett är byggnader som varit ”drottning Kristinas jaktslott”, andra är ställen där Lasse-Maja eller Bellman påstås ha stannat till och rånat/besjungit. Ytterligare ett fenomen är alla ”ryssgravar”, ”ryssmurar” eller ”ryss...” som ryska krigsfångar påstås ha anlagt. ”Fake news”, som det heter på modern svenska.

Karolinska institutets område i Solna återfinns en minst sagt imponerande bit mur (kartkoordinater 59.34591, 18.02649). I folkmun kallad Ryssmuren... Det är resterna av ett påbörjat befästningsverk från början av 1830-talet. Enligt professor Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan skulle befästningen spärra området mellan Ulvsundasjön och Brunnsviken. Den var tänkt att bli en månghörning med måtten 150 x 90 meter, två våningar hög. 1834 drog dock riksdagen in anslagen och arbetena avbröts. Kanske var rysskräcken inte tillräckligt stark.

Läs mer om befästningar i Stockholm på Osevärdheter
En hård korv i skogen
Ryssen kan komma!





Sant och falskt om Stora Skuggans skjutbana

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Wed, February 14, 2018 20:42:54

Nej, det hölls inga olympiska skyttetävlingar 1912 på Stora Skuggans skjutbana på Norra Djurgården. Trots att det anges på Wikipedia och Stockholms stads information om Nationalstadsparken. Däremot tränade skyttarna på banorna.

Tävlingar med gevär och pistol hölls på Kaknäs skjutbana och de med rörligt mål invid Råstasjön i Solna. På dessa två platser, och många andra där det tävlades 1912, har förnämliga informationsskyltar satts upp.
Kartan Stockholms stad med förstäder från 1944.

Men inget ont om skjutbanorna vid Stora Skuggan. De anlades 1906, avvecklades 1978 och ansåg vara skyttets nationalstadion. I dag är området park med bland annat 4H-gård, dammar och kolonilotter. Tydligaste lämningen från skyttets tid är en kraftig muranläggning som fungerade som skjutvall för liggande skytte på 600 meters avstånd (kartkoordinater 59.36427, 18.06862).

Området är väl värt ett besök. Inte minst för det poetiska namnets skull, Stora Skuggan, där Pan spelar.

Läs på Osevärdheter om OS-matcherna i fotboll på Tranebergs IP.

Fakta/läs mer
The Olympic games of Stockholm: Official report
Olympiska spelen Stockholm 1912: Skytte



Sista spåret av tidningarna i Klarakvarteren

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Wed, January 03, 2018 16:12:16

Vad får en människa att välja yrke? Kanske en dikt. För mig var Stig Dagermans ”Två i Klara” en av orsakerna till att jag valde journalistiken. (Den som läst dikten förstår förhoppningsvis varför.)

Det återstår inte mycket av de forna tidningskvarteren i Stockholms hjärta efter saneringarna på 1960- och 70-talet. Faktum är att den tydligaste, och i princip enda, är Stockholms-Tidningens klocka – uppsatt på ett hus uppfört 1990.

Stockholms-Tidningen hade sin redaktion i samma hus som Aftonbladet på Vattugatan 12. Tidningen var under största delen av första halvan av 1900-talet den största morgontidningen i landet. Efter andra världskriget gick det dock utför och 1984 lades den ned för andra(!) gången.
Vattugatan 1964. Foto från Stockholms gatu- och fastighetskontors arkiv.

Aftonbladet höll ut på adressen till och med 1989 och blev därmed den sista av de stora drakarna att lämna Klara. (Svenska Dagbladet höll till på den numer icke existerande adressen Karduansmakargatan 11, Dagens Nyheter och Expressen i det utplånade kvarteret Sköldpaddan.) Huset revs men fastighetsägaren såg till att den ståtliga klockan fortfarande pryder hörnet Vattugatan–Klara södra kyrkogata. Till tröst för alla romantiker.

Läs mer om de gamla Klarakvarteren på Osevärdheter
På Pilen drack bohemerna pilsner
När fimpade Nils Ferlin?

Fakta/läs mer
Stig Dagerman: ”Dikter, noveller, prosafragment”, Norstedts, 1983
Sigurd Glans: ”På första sidan”, Tidningsmakarna, 1999
Sjöbrandt & Sylvén: ”Stockholm – staden som försvann”, Natur & Kultur, 2000
Yngve Hellström: ”Stockholms city i omvandlingens tid”, Trafiknostalgiska förlaget, 2006
Jenny Westerström: ”Klara var inte Paris”, Carlssons, 2006

Karta utgiven av Stockholms stadsingenjörskontor 1938.





Massmördaren Mao i Västertorp

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Wed, November 01, 2017 09:42:13

Man kan ha många åsikter om Kinas starke man Mao Zedong (1893–1976) – och det har man. Men att han ligger bakom tiotals miljoner kinesers död kan anses bevisats. Därför blev jag överraskad när jag (sist av alla?) blev medveten om att ordförande Mao är en del av ett konstverk utanför sporthallen i Västertorp (kartkoordinater 59.29335, 17.97742) i södra Stockholm.

I USA har under hösten debatten om statyer föreställande Sydstatshjältar urartat i våldsamheter som tillochmed kärvt människoliv. I Sverige är debatten mer sansad. Mao är naturligtvis omdebatterad, men även statyer av diverse hjältekonungar ifrågasätts. Och i Belgien står så vitt jag vet statyerna av massmördaren Leopold II kvar.

Konstverket med Mao i Västertorp heter ”Efter badet” och är skapat av Pye Engström 1976. Det är utformat som en soffa med människor som var politiskt engagerade i början av 1970-talet. Vill man inte sitta i Maos knä kan man välja till exempel Sara Lidman eller Angela Davis.

Fakta/läs mer:
Philip Short: ”Mao. A life”, Hodder & Sloughton, 1999.





Ulf Lundells runsten

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Fri, September 15, 2017 11:16:32

I ”Öppna landskap” sjunger Ulf Lundell om att lägga en krans av löv ”vid närmsta sten, där runor ristats för vår skull…”. Sedan nästan 35 år tillbaka går det bra att lägga kransen vid Lundells egen runsten (kartkoordinater 59.33678, 18.28295) nära hans barndomshem i Saltsjö Boo.

Stenen restes 1983 av bandmedlemmarna efter Kär och galen-turnén. Runorna lär betyda ”Öppna landskap” och sedan namnen på musikerna. Ulf Lundell berättade själv om runstenen i Sommarprogrammet 1983.
För finsmakaren kan tilläggas att Lundell växte upp på Hagvägen 5 i Mensättra. Tiden i området är beskriven i Sommarprogrammet 1982 och naturligtvis i debutromanen ”Jack”.

Fakta/läs mer
Linda Thörner: ”Rensättra. Kulturmiljöanalys”, Nacka kommun, 2016.

Andra udda ristningar på Osevärdheter:
Dagen då det blev helt ute med runstenar
Oden och Tor i Bromma
Solnedgångar, månnedgångar och annat kosmiskt





Next »