Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Träkolsgrillad järnmalm i Svartå

BergslagenPosted by Mats Areskoug Fri, November 30, 2018 15:04:20

Briketter, träkol eller rent av gas? Det finns en hel del alternativ för de som vill bränna en flintastek. Samma sak när det gäller framställningen av järn ut malm.

”Jag väntar vid min mila medan timmarna lida
medan skogarna sjunga och skyarna gå.
Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida –
den käraste, den käraste med ögon blå.”

Dan Anderssons ”Jag väntar vid min mila” är/var en del av det svenska kulturarvet. Framställningen av träkol var en mycket viktig del av förädlingen av järnmalm och därmed Sveriges ekonomi.

I Sverige finns spår av järnframställning från cirka 500 fvt. I så kallade blästerugnar blandades träkol med myrmalm eller rödgjord (järnhaltig jord). Från 1100-talet var det den mycket effektivare masugnen som gällde, en process som än i dag är den vanligaste.

I slutet av 1700-talet började koks ersätta träkolen i masugnarna och vid mitten av 1800-talet hade den nya tekniken fått sitt genombrott. Träkol var omständligt och dyrt att framställa och omställningen till koks blev ett lyft för branschen.
Svartå hytta i drift. Vykort utgivet av Gust. Jansson i Svartå.

De träkolseldade masugnarna försvann dock inte över en natt och de finns fortfarande kvar runt om i världen. Den sista i Sverige och i norra Europa, Svartå, blåstes dock ned den 28 oktober 1966. En 800-årig historia i Sverige avslutades.
Hyttpipan sommaren 2018.

En sorglig rest av masugnen står kvar intill Svartås idrottsplats (kartkoordinater 59.12274, 14.52476). Den är fallfärdig och hotas av rivning sedan flera år tillbaka. (Degerfors kommun har inte svarat på mitt mejl om framtiden för denna trots allt historiska plats.) Enligt SVT Örebro anser varken Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsen i Örebro att masugnen är värd att bevara. Det kan vara idé att skynda till platsen, snart kan det vara för sent.

Fakta/läs mer

Sveriges Nationalatlas: ”Bergsbruk – Gruvor och metallframställning”, Norstedts, 2011.
Järn- och stålframställning”, Utbildningspaket från Jernkontoret.





Spänning i världsklass

BergslagenPosted by Mats Areskoug Wed, August 30, 2017 09:48:02

Efter andra världskriget tog samhällsutbyggnaden och höjningen av levnadsstandarden fart på nytt. Och det behövdes el, mycket el.

För att få växelström från vattenkraftverken i norr till förbrukarna i söder byggdes ett världsunikt högspänningsnät. Först ut var linjen HarsprångetHallsberg som stod helt klar 1952. När den togs i bruk var det världens första 380 kV-ledning. Ett faktum som naturligtvis dokumenterades på ett vykort från byn Mårdshyttan (kartkoordinater 59.65913, 15.07763) där ledningen passerar.

Efter att ha beundrat vyn kan man begrunda några fakta:
• Ledningens längd: 954 km
• Antalet stolpar: 2.944
• Stolparnas totalvikt: 23.740 ton
• Max spännvidd mellan två stolpar: 555 m

Tack till kollega Adam Söder för tipset och kopian av vykortet

Fakta/läs mer:
”Sveriges första 380 kV ledning: Harsprånget–Hallsberg”, Kungl Vattenfallsstyrelsen, 1951.
”The Swedish 380 kV system”, Kungl Vattenfallsstyrelsen, 1960.

Läs på Osevärdheter om barnkolonin i Mårdshyttan: Försvunnen funkis i Bergslagen