Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Rysskräck på riktigt

GotlandPosted by Mats Areskoug Tue, October 16, 2018 20:31:02

Den senaste riktigt stora mobiliseringen mot Ryssland, ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014, slutade i princip med fiasko. Allvarligaste bevisade ”kränkningen” verkar tjeckiska kanotister ha stått för. Annat var det förr – till exempel på Gotland 1808.

Terrängen vid Slesviken på sydöstra delen av ön är betydligt mer lättforcerad än den vid landstigningsstränderna i Normandie. Att Gotland 1808, precis som 200 år senare, i princip saknade militärt försvar gjorde inte heller amiral Nicolaj Bodiscos operation svårare. (Ointresset för Gotland nådde ända in i Stockholms slott. Hjältekonungen Gustav IV Adolf ville två år tidigare skänka bort ön till en riddarorden!)

Den 22 april landsteg cirka 1.800 ryska soldater och de mötte inget motstånd. Två dagar senare mottog Bodisco Visbys nycklar. De ryska officerarna höjde temperaturen på stadens sällskapsliv, men säg den lycka som varar. Efter tre veckor anlände den svenska undsättningsexpeditionen och den 16 maj kapitulerade ockupanterna. Krigets enda dödsoffer var en svensk båtsman som trillade ned från en fartygsmast.
Inga ryssar denna augustidag.

Rysskräcken lever vidare. Gotland har dock fått tillbaka ett militärt försvar, så nu skulle en angripare få smaka på svenskt pansar. Slesviken saknar varje form av minnesmärke, men äger som allt på ön en skönhet. Bäst avnjuts den från det lilla fiskeläget Flunting (kartkoordinater 57.09851, 18.39250).

Fakta/läs mer
Bengt Hammarhjelm: ”Gotländsk krigshistoria. Från Gutasagan till 1814”, Ödins, 1998.



Stadsorientering utanför muren i Visby

GotlandPosted by Mats Areskoug Sun, July 01, 2018 09:26:27

Det tål att upprepas: Det finns andra sevärdheter i Visby än ruiner, ringmur och nattklubbar. När du besöker staden i sommar rekommenderar jag att du fördjupar dig i försvunna gatunamn. En förbisedd vetenskap.

En bra hjälp är Visby byggnadsnämnds karta från 1956. För att inte ta för mycket tid från stranden koncentrerar vi oss på två områden med många namnbyten på gator: Smittenslund i öster och Södra Byrummet utanför Söderport.

Skulle du ändå vara intresserad av att gå på krogen kan du läsa blogginlägget om vad Ulf Lundells Jack gjorde i Visby på 1970-talet.

Villaområdena Smittenslund och Östra Vi började ta form i början av 1900-talet. Smittenslund återfinns på kartor från mitten av 1800-talet och återger antagligen namnet på någon som en gång i tiden ägt området. Fortfarande 1956 var områdena den östra utkanten av bebyggelsen i Visby. Gatuträckningarna är i stort sett de samma i dag, men en hel del namn har ändrats.

• Hortensiagatan. Är idag en del av Lärbrogatan.
• Karlhemsgatan. Den lilla gatstumpen har numer blivit av med sitt namn.
• Kasper Höjers väg. Några delar av den återfinns i Persgatan och Bogegatan.
• Smittenslundsväg. Är idag en del av Bungegatan
• Västra Persgatan. Har blivit en del av Birkagatan.

• Skogsvägen. Har blivit en del av Häggvägen.

• Kempfs väg. Har blivit en del av Allégatan.
Den nu namnlösa Karlhemsgatan.

Området omedelbart utanför Söderport präglades länge av industri och hantverk. Här låg även fram till nedläggningen 1960 Visbys järnvägsstation. Byrummen i Visby var öppna platser där man höll marknader, militärövningar och liknande. Södra Byrummet har förändrats mycket de senaste 30 åren, men de flesta av gatorna på kartan från 1956 finns kvar i någon form.

• Byrumsgatan. Är sedan 1972 namnet på det som på kartan heter Södra Byrummet. Den norra delen är idag namnlös och den södra heter Magasinsgatan.
• Kvarnvägen. Västra delen blev Palissadgatan 1972. Delen längs Södergravar har förlorat sitt namn.
• Silosgatan. Hette tidigare Hallgatan. Namnet Silosgatan försvann 1990 när industriområdet blev ett bostadskvarter. Även gatan försvann.
• Södra Byrummet. Se Byrumsgatan.
• Tvärgatan. Gatstumpen finns kvar, namnlös.

Magasinsgatan, tidigare Byrumsgatan.

Fakta/läs mer
Blomgren & Bäckman: ”Staden utanför murarne” Högskolan på Gotland, 2008.
Gotlands kommun: ”Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad 1900–2000”.

Det här är terminens sista inlägg på bloggen. Glöm inte besöka några oskyltade osevärdheter under semestern, det kan rädda äktenskapet. Trevlig sommar!



Kraftens väktare på Gotland

GotlandPosted by Mats Areskoug Mon, April 30, 2018 20:23:39

Alla som bor, eller har bott, på Gotland vet att det ”när som helst” kan bli strömavbrott. Utan att det stormar eller åskar. Därför har jag svårt att bli upphetsad när larmet går att några hundra personer på Södermalm är utan el någon timme.

Elektrifieringen av Gotland inleddes 1904 då den första abonnenten kopplades ihop med det dieseldrivna elverket i Visby. Fler kraftverk byggdes men först 49 år senare hade alla socknar på ön ström. Kapaciteten hos kraftverken var dock otillräcklig samtidigt som elpriset var högt.

Efter flera års diskussioner togs 1954 den nästan tio mil långa elkabeln mellan Gotland och Sverige i drift. Kabeln förde över högspänd likström, då en oprövad teknisk lösning. Kabeln dyker upp hur havet vid det lilla fiskeläget Ygne cirka en mil söder om Visby. Här uppfördes en kraftstation för att omvandla likströmmen till växelström för kunderna.

Det har lagts ned flera kablar sedan 1954, men riktigt hundraprocentigt driftsäkert verkar det aldrig bli. 2017 uppmärksammades i alla fall den första kabeln med utmärkelsen IEEE Milestone, ”elektricitetens Nobelpris”.

Intill kraftstationen i Ygne ligger de gamla tjänstebostäderna på rad. Kraftstationen var bemannad dygnet runt för att säkerställa elförsörjningen. De fem mindre villorna längs Kraftvägen uppfördes 1953. Huset närmast Ygnevägen är lite större och var först bostad för stationschefen. 1960 byggdes ett nytt hus för hen på andra sidan Ygnevägen.

Efter att driften datoriserats försvann behovet av att ständigt ha personal på plats. Ett tag användes husen som semesterboende för anställda vid Vattenfall. Numer används de av personal som temporärt jobbar vid stationen.

Fakta/läs mer
Torgny Rosvall: ”Elektricitet på Gotland: en historisk tillbakablick”, Ödins förslag, 2000.



Ulf Lundells Jack på krogen i Visby

GotlandPosted by Mats Areskoug Mon, January 29, 2018 20:33:14

Ulf Lundell har flera anknytningar till Gotland, inte minst genom debutromanen ”Jack” från 1976. Man överdriver nog inte om man påstår att boken till stora delar är självbiografisk. Därför kan den med fördel användas som guide till en delvis svunnen tid.

Huvudpersonen Jack Råstedt besöker Gotland ett par gånger och det festas minst sagt ordentligt. I boken nämns ett flertal krogar i Visby och även om Jack inte besöker alla själv, så är det intressant att se vad som finns kvar nästan 50 år senare.

• Munkpuben
Munkkällaren, eller Munken, är en klassiker i Visbys nattliv. Krogen, på Stora torgets västsida, lever i allra högsta grad och har snart tagit över hela kvarteret.

• Club Huset
Diskoteket är nedlagt sedan många år. Det var ett av de hetaste ställena under min gymnasietid. då med ingång från Mellangatan 46. Det finns tydliga spår efter etablissemanget på fasaden mot gatan.
Ingången till insomnade Club Huset på Mellangatan.

• Mr L
Hotellet Solhem ovanför hamnen, strax söder om ringmuren, var under många ett nöjespalats i två våningar. Mr L låg i undervåningen med egen ingång. Numer är Solhem enbart hotell.

• Kvarnen
Bör vara kvarnen Högan som låg på Visborgsgatan 40 lite söder om muren. Efter att mjölnaren flyttat ut bedrevs här först kafé och sedan nattklubb, sist med namnen Mill Club. Fram till lucianatten 1976 då den stora kvarnen gick upp i lågor. Nu ligger här en villa.

• Rock’n Roll Circus
Eller kort och gott Rock’n. Diskotek i hörnet S:t Hansgatan–Hästgatan som även det är borta sedan länge. I lokalen finns numer en antikvitetsaffär.

• Grottan
Trots kontakt med vänner, och vänners vänner, som borde veta, så har jag inte lyckats lokalisera detta ställe i Visby. Kontakta mig gärna om du har någon idé vad det kan vara för ställe. Det är inte helt osannolikt att det handlar om ”konstnärlig frihet”.

Lindgården
En av Visbys bästa restauranger som ligger kvar på Strandgatan.

• Kaggen – Götakällarens bakficka
En lättare omskrivning av Gutekällarens bakficka Koggen. Gutekällaren vid Stora torget har varit krog sedan 1920-talet. Bakfickan har till och från under åren haft olika namn och inriktningar. Här såg jag ”Babben” Larsson uppträda för första gången, någon gång i mitten av 1980-talet, vad det nu har med saken att göra.

Fakta/läs mer
Ulf Lundell: ”Jack”, Wahlström & Widstrand, 1976
Måns Ivarsson: ”Vill du ha din frihet får du ta den”, Ordupplaget, 2007
Mats Areskoug: ”Hälsningar från Gotland – vykort och nutidshistoria”, Recito, 2016

Läs om Ulf Lundells egen runsten i Nacka



Viadukt i gotländsk snårskog

GotlandPosted by Mats Areskoug Fri, December 15, 2017 06:46:42

De sista ordinarie tågen på Gotland rullade 1960, men spåren av det omfattande järnvägsnätet är fortfarande tydliga. Banvallarna är cyklingsbara (i bland körbara med en oöm bil) och många stationshus står kvar. Kort sagt en hel del intressant för järnvägsarkeologen.
Generalstabskartan (senast reviderad 1956)

En pärla bland lämningarna är viadukten vid Däpps (kartkoordinater 57.36424, 18.22063) strax söder om Klintehamn. Järnvägen är borta, landsvägen är omlagd och det södra brofästet är raserat. Men kvar i snårskogen står det norra brofästet, med bevarad ”varningsmålning” och allt.
Banvallen 64 år efter nedläggningen.

Sydvästra Gotlands järnväg (SGJ), med sträckning från Klintehamn i norr till Hablingbo 27 kilometer söderut, öppnade för trafik 1924. Banan blev aldrig någon ekonomisk framgång. Redan efter tre år övertogs den av Klintehamn-Roma järnväg (KlRJ). Fallet fortsatte med förstatligande 1947 och nedläggning 1953.
Viaduktens norra fäste.

För de som föredrar ”hela saker” rekommenderas Gotlands andra viadukt över järnväg. Den återfinns i fullgott skick vid Stora Vede (kartkoordinater 57.60797, 18.39198) i Follingbo. Inte lika spännande...
Varningsmålningen.

Fakta/läs mer
Ragnar mfl: ”Statens Järnvägar på Gotland – Historien om järnvägens nedgång och fall”, Stenvalls, 2013.

Fler gotländska järnvägsäventyr på Osevärdheter
Gotland 65 år före Stockholm (om järnväg till flygplats)
Underbart är kort (om 47 års längtan efter en järnvägskorsning)





Vikingahövdingen Knobbur och hans skepp ”Vindile”

GotlandPosted by Mats Areskoug Sun, October 01, 2017 18:43:46

Vad är en sägen? Behöver den vara nedtecknad eller räcker det med att den finns citerad på en massa ställen? ”Enligt sägnen bodde det under vikingatiden en mäktig man vid namn Knobbur på gården Hau på norra Gotland, &c, &c...” Men att hitta sägnen i fråga har visat sig vara omöjligt. Men det behöver absolut inte betyda att Knobbur inte funnits.

Alltså: Under vikingatiden bodde det en mäktig man vid namn Knobbur på gården Hau på norra Gotland. Hans skepp var det mycket snabbseglande ”Vindile”. När skeppet inte var ute på inkomstbringande resor låg det förtöjt i den skyddade viken Hau grönu nedanför gården.
Skyddad hamn.

Knobbur for vida omkring och handlade och härjade. Under en av sina färder lät han omvända sig till kristendomen. Väl hemkommen lät han bygga en kyrka, som ska ha varit den första i trakten. Trots den nya religionen begravdes Knobbur enligt gammal sed i en hög. När sentida kristna tog sten från högen påträffades ett extremt stort kranium, kanske tillhörande den mäktige Knobbur.

Tusen år senare är viken Hau grönu, och den skyddande Grönudden utanför, en av de märkligaste platserna på Gotland. Förutom stillheten och naturen finns här stenarna som skeppet ”Vindile” kan ha legat förtöjt vid (kartkoordinater 57,894554 19,020972). Dessutom en ödekyrkogård (kartkoordinater 57,898921 19,019894) från den tidigaste kristna tiden. På kyrkogården finns något som skulle kunna tydas som en uppbruten grav. Kanske var det här Knobbur fick den sista vilan.
Förtöjningsstenar?
Hövdingens grav?

”Vindiles” rykte lever vidare och blev namnet på den första snabbfärjan, en katamaran, mellan Gotland och Sverige. Sommaren ilade den fram och tillbaka över Östersjön. Tyvärr var den inte anpassad för den krabba sjön och både besättning och resenärer mådde stundtals minst sagt dåligt. Det blev bara en säsong.

Fakta/läs mer
Theodor Erlandsson: ”Knobbur på Hau och hans efterkommande” i Gotlands Allehandas julbilaga 1944
Gotländskt arkiv 1987

Ingmar Jansson (red): ”Gutar och vikingar”, Statens historiska museum, 1983





Resa med häst tillbaka till vikingatiden

GotlandPosted by Mats Areskoug Tue, August 08, 2017 10:12:31

Vi återvänder till Gotland och till något som ser ut som vikingatid.

Får heter lamb på Gotland och trots att de är mycket vädertåliga behöver de ibland lite skydd. Då går de in i ett lambgift.

Häst heter bland annat russ. (Halvvilda russ kan heta skogsbagge.) De gotländska russen är mycket vädertåliga, men ibland kan de behöva lite skydd. Då är det bra med ett russgift.

Eftersom ett russ oftast är större än ett lamb så är även russgiftet större. Dessutom går agtaket på ett russgift ända ned till marken. Byggnaden påminner om de rekonstruktioner som gjorts av vikingatida hus.

Det lär finnas ett enda russgift kvar på ursprunglig plats på Gotland. Det ligger i Silte, på södra sidan av den långa grusväg som går ned till stranden från gården Siglajvs. (Kartkoordinater: 57.204291, 18.174123)

Fotnot: Eftersom jag bara är halv gotlänning (eller egentligen bara 1/8) reserverar jag mig för eventuella språkliga förvirringar.

Fakta/läs mer
Gutamålsgillets Årdliste/Ordlista