Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Gula fläckarna vid Stockholms slott

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Thu, June 14, 2018 05:26:55

Högvakten vid Kungliga slottet tillhör de stora sevärdheterna i Stockholm, speciellt när hjältekonungen Carl XVI Gustaf och familjen är på plats. För att kunna njut fullt ut av alla ”halt” och ”vänster om” krävs det dock att man är väl påläst.

Själv har jag som livdragon gått (ridit) högvakten på Slottet fem gånger. Mycket nervöst och jag minns fortfarande så här 35 år efteråt hur benen skakade när jag som så kallad avlösningsförare ensam marscherade fram och tillbaka på yttre borggården inför alla åskådare. Tur då att det fanns markeringar i stenläggningen till hjälp.

Innan du tittar på högvakten nästa gång så skriver du ut den detaljerade manualen och läser den noga. Sedan tar du dig upp till yttre borggården en tidig morgon och studerar i lugn ro markeringar och annat. Provmarschera gärna efter manualen (108-112 steg/minut, 80 centimeters steglängd). Det är tråkigt att stå på post, så soldaterna på plats kommer garanterat att uppskatta ditt tilltag.

Se sedan till att få en bra åskådarplats när den stora vaktavlösningen sker och följ alla manövrar med dina expertögon. Du kommer garanterat att upptäcka ett och annat fel – och njuta av allt som går rätt. Själv klarade jag naturligtvis av det hela felfritt – förutom lite passgång.



Peter den store gjorde processen kort med svenskarna i Nyen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Fri, June 01, 2018 05:43:02

Det är inte ofta den här bloggen tar upp något utanför Sveriges nuvarande gräns. Första gången handlade det om klippan i dagens Delaware där de som grundade kolonin Nya Sverige steg i land. Nu bär det av till Sveriges utpost i öster, staden Nyen.

Redan år 1300 anlade den fredliga svenska krigsmakten en befästning nära floden Nevas mynning i Finska viken. Strategisk viktig för transporterna på floden vidare in i Ryssland. Fästet fick namnet Landskrona, men redan 1301 intogs den av de lömska ryssarna.

Under hjältekonungen Karl IX:s sista år, 1611, gjordes nytt seriöst försök. En befästning började uppföras på udden som bildas där floden Ochta flyter ut i Neva. Den fick namnet Nyenskans, efter det svenska namnet på Neva.

Ryssarna återkom men platsen kunde hållas. Befästningen förstärktes och utanför dess murar växte ett samhälle fram. År 1632 utfärdade konung Gustav II Adolf preliminära stadsprivilegier för staden Nyen. Vid slutet av 1600-talet ska nästan 2.000 personer ha bott i staden – sedan tog det roliga slut.

Tsar Peter den store, dåtidens Petter Northug, gjorde processen kort med svenskarna. Den 30 april 1703 inleddes anfallet, den 2 maj firades den ryska segern. Fästet döptes om till Slottburg, men sprängdes efter några år. Den 16 maj 1703 grundlades staden Petersburg litet närmare Nevas utlopp.

Platsen för Nyen ligger idag väl inom S:t Petersburgs stadsgräns. År 2000 invigdes ett monument på platsen för skansen, utsmyckat med några 1600-talskanoner. Gasföretaget Gazprom hade långt gångna planer på att placera sitt huvudkontor i området, i form av en jättelik skyskrapa, men protester från stadsborna tvingade bygget till en annan plats. Kvar ovan jord finns monumentet. Omfattande arkeologiska utgrävningar på 2000-talet har dokumenterat det som gömts där under.

Har du inte vägarna förbi S:t Petersburg kan du njuta av Nyen på närmare håll. I Finska kyrkan i Stockholm hänger två ljuskronor som tidigare lyste upp Tyska kyrkan i staden Nyen.

Fakta/läs mer
Bengt Jangfeldt: ”Svenska vägar till S:t Petersburg”, Wahlström & Widstrand, 1998.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.





Träsket där de avrättade fick sista vilan

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Tue, May 15, 2018 05:58:10

Nu när isen försvunnit stiger stanken på nytt ur kärret där de styckade kropparna grävts ned. För att slippa obehaget besökte jag platsen när marken var täckt av snö och vattnet fortfarande var fruset. Eller...

Danderyds skeppslag ska genom tiderna ha haft flera olika avrättningsplatser, två av dem belägna i skogen mellan Enebyberg och Sollentuna. Tyvärr är ingen utmärkt med någon skylt och det finns inga tydliga spår i naturen. (En arkeologisk rapport från 2017, som berör utkanten av det aktuella området, visar inte på rester av någon avrättningsplats.) Platsen är dock fantasifullt skildrad av Göran Lager i boken ”Döden i skogen”.
Kärret vintertid.

I skogen ligger också Brännkärret (kartkoordinater 59.43077, 18.01034), där de avrättade ska ha grävts ned efter att lagen haft sin gång. Det skulle det vara intressant med en utgrävning av kärret. Våtmarker lär ju kunna bevara ett och annat, och dessutom vore det bra om de osaligas andar kom till ro i ”vigd jord”.

Den sista avrättningsplatsen i häradet ska ha legat precis söder om nuvarande korsningen Arholmavägen–Enebybergsvägen. Undrar om det spökar i villaområdet.

Läs på Osevärdheter om avrättningsplatsen på Munsö i Mälaren.





Kraftens väktare på Gotland

GotlandPosted by Mats Areskoug Mon, April 30, 2018 20:23:39

Alla som bor, eller har bott, på Gotland vet att det ”när som helst” kan bli strömavbrott. Utan att det stormar eller åskar. Därför har jag svårt att bli upphetsad när larmet går att några hundra personer på Södermalm är utan el någon timme.

Elektrifieringen av Gotland inleddes 1904 då den första abonnenten kopplades ihop med det dieseldrivna elverket i Visby. Fler kraftverk byggdes men först 49 år senare hade alla socknar på ön ström. Kapaciteten hos kraftverken var dock otillräcklig samtidigt som elpriset var högt.

Efter flera års diskussioner togs 1954 den nästan tio mil långa elkabeln mellan Gotland och Sverige i drift. Kabeln förde över högspänd likström, då en oprövad teknisk lösning. Kabeln dyker upp hur havet vid det lilla fiskeläget Ygne cirka en mil söder om Visby. Här uppfördes en kraftstation för att omvandla likströmmen till växelström för kunderna.

Det har lagts ned flera kablar sedan 1954, men riktigt hundraprocentigt driftsäkert verkar det aldrig bli. 2017 uppmärksammades i alla fall den första kabeln med utmärkelsen IEEE Milestone, ”elektricitetens Nobelpris”.

Intill kraftstationen i Ygne ligger de gamla tjänstebostäderna på rad. Kraftstationen var bemannad dygnet runt för att säkerställa elförsörjningen. De fem mindre villorna längs Kraftvägen uppfördes 1953. Huset närmast Ygnevägen är lite större och var först bostad för stationschefen. 1960 byggdes ett nytt hus för hen på andra sidan Ygnevägen.

Efter att driften datoriserats försvann behovet av att ständigt ha personal på plats. Ett tag användes husen som semesterboende för anställda vid Vattenfall. Numer används de av personal som temporärt jobbar vid stationen.

Fakta/läs mer
Torgny Rosvall: ”Elektricitet på Gotland: en historisk tillbakablick”, Ödins förslag, 2000.



Götapetter! Götavirke

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 16, 2018 05:42:50

”Stora” sevärdheter platsar sällan i denna blogg, men nedanstående är så fysiskt liten i förhållande till alla stora ord att jag gör ett undantag.

Götavirke i Östergötland lanseras som en svensk motsvarighet till Danevirke, den vikingatida försvarsvallen tvärs över Jyllands sydligaste del. Upplevelsen är dock långt ifrån lika magnifik – långt ifrån. Vallen syns ”tydligast” vid landsvägen vid Hageby gård (kartkoordinater 58.47456, 16.16857) och även där får man tvinga fram historiens vingslag.

Undersökningar visar att vallen uppfördes på vikingatiden. Den är cirka 3,5 kilometer lång och sträcker sig från sjön Asplången i norr till Lillsjön i söder. Teorin är att den skulle försvara Östergötlands inre vid anfall österifrån.

Vill man se tydligare lämningar av forntida försvarsvallar, och inte har vägarna förbi Danevirke, rekommenderas till exempel Birka, Västergarn, eller varför inte en hederlig gammal fornborg.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen Östergötland: Göta virke
Leif Törnquist (mfl): ”Svenska borgar och fästningar”, Medströms, 2007





Fynd av Post i Örebro

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, April 02, 2018 19:25:18

Jag saknar postkontoren, men deras försvinnande är väl bara en del av samhällsutvecklingen och den vill man inte stå i vägen för. Borta är också nästan alla posthornen på de tidigare kontoren. I Osevärdheter har jag skrivit om två kvarglömda(?) horn och en tidig söndagsmorgon i början av mars gjorde jag ytterligare ett fynd. Nostalgiglädje är aldrig fel!

År 1893 samlades Örebros telefon- och telegrafstationer samt postkontor i den nybyggda fastigheten på Vasagatan 13. Posten blev bara kvar till 1903, men spåren finns kvar. Posthorn återfinns både på husets västgavel (målat) i ovanför porten (hugget i sten) i hörnet Vasagatan–Ågatan.

Samboförhållandet återupptogs i det 1912–14 uppförda Post- och telegrafhuset tvärs över gatan på nummer 10–12. Denna ståtliga byggnad blev byggnadsminne 2003. Något posthorn upptäckte jag dock inte, men väl en igensatt brevlåda.

Fakta/läs mer
”Örebro som det var förr i tiden. En krönika i 170 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1963.
”Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder”, Sällskapet Gamla Örebro, 1975.





Sanningen om ”Ryssmuren” i Solna

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Thu, March 15, 2018 20:16:52

Det finns några historiska benämningar som återkommer på skilda platser i Sverige. Benämningar som sällan har något med verkligheten att göra. Ett är byggnader som varit ”drottning Kristinas jaktslott”, andra är ställen där Lasse-Maja eller Bellman påstås ha stannat till och rånat/besjungit. Ytterligare ett fenomen är alla ”ryssgravar”, ”ryssmurar” eller ”ryss...” som ryska krigsfångar påstås ha anlagt. ”Fake news”, som det heter på modern svenska.

Karolinska institutets område i Solna återfinns en minst sagt imponerande bit mur (kartkoordinater 59.34591, 18.02649). I folkmun kallad Ryssmuren... Det är resterna av ett påbörjat befästningsverk från början av 1830-talet. Enligt professor Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan skulle befästningen spärra området mellan Ulvsundasjön och Brunnsviken. Den var tänkt att bli en månghörning med måtten 150 x 90 meter, två våningar hög. 1834 drog dock riksdagen in anslagen och arbetena avbröts. Kanske var rysskräcken inte tillräckligt stark.

Läs mer om befästningar i Stockholm på Osevärdheter
En hård korv i skogen
Ryssen kan komma!





Historisk Boll i Ystad

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, February 28, 2018 08:04:52

Elitlagen i handbollsstaden Ystad (själv håller jag på IF) huserar sedan 2016 i toppmoderna Ystad Arena. Föregångaren Österporthallen har gått hädan, men dess föregångare ”Bollen” pryder ännu sin plats (Jennygatan 6) i utkanten av centrum.
Bollen en sommarkväll 2017.

Sommaren 1936 arrangerades utställningen ”Fritiden” i Ystad. Fritid var ett relativt nytt begrepp för vanliga arbetare och det fanns en rädsla bland landets styrande för att ”all” ledighet skulle leda till människors fördärv. Det behövdes en utställning som visade på vad fritiden kunde användas till.

”Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas”, skrev dåvarande kronprins Gustaf Adolf i utställningskatalogen.

På Fritiden förevisades allt från resor och teater till handarbete och folkbildning. Utställningen blev en succé med ungefär en kvarts miljon besökare. Kvar på området står den ståtliga restaurangbyggnaden. Använd för inomhusidrott i drygt 80 år, en fritidssysselsättning god som någon. Så god att ”Bollen” var en av de 100 historiska idrottsmiljöer i landet som uppmärksammades med en skylt när Riksidrottsförbundet firade 100 år 2003.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Bollen i Ystad

Bollen som restaurang. Vykort från Richard Ericsson Bokhandel Ystad.





Next »