Oskyltat

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Rysskräck på riktigt

GotlandPosted by Mats Areskoug Tue, October 16, 2018 20:31:02

Den senaste riktigt stora mobiliseringen mot Ryssland, ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014, slutade i princip med fiasko. Allvarligaste bevisade ”kränkningen” verkar tjeckiska kanotister ha stått för. Annat var det förr – till exempel på Gotland 1808.

Terrängen vid Slesviken på sydöstra delen av ön är betydligt mer lättforcerad än den vid landstigningsstränderna i Normandie. Att Gotland 1808, precis som 200 år senare, i princip saknade militärt försvar gjorde inte heller amiral Nicolaj Bodiscos operation svårare. (Ointresset för Gotland nådde ända in i Stockholms slott. Hjältekonungen Gustav IV Adolf ville två år tidigare skänka bort ön till en riddarorden!)

Den 22 april landsteg cirka 1.800 ryska soldater och de mötte inget motstånd. Två dagar senare mottog Bodisco Visbys nycklar. De ryska officerarna höjde temperaturen på stadens sällskapsliv, men säg den lycka som varar. Efter tre veckor anlände den svenska undsättningsexpeditionen och den 16 maj kapitulerade ockupanterna. Krigets enda dödsoffer var en svensk båtsman som trillade ned från en fartygsmast.
Inga ryssar denna augustidag.

Rysskräcken lever vidare. Gotland har dock fått tillbaka ett militärt försvar, så nu skulle en angripare få smaka på svenskt pansar. Slesviken saknar varje form av minnesmärke, men äger som allt på ön en skönhet. Bäst avnjuts den från det lilla fiskeläget Flunting (kartkoordinater 57.09851, 18.39250).

Fakta/läs mer
Bengt Hammarhjelm: ”Gotländsk krigshistoria. Från Gutasagan till 1814”, Ödins, 1998.



Landsvägen allt längre från byn

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland



Pa samma våglängd på vägen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Sun, September 16, 2018 16:17:46

Jag tycker om att köra bil längre sträckor. (Det var annat när jag jobbade som försäljare i byggbranschen.) En del av nöjet är att lyssna de olika lokalradiostationerna under resans gång. Nu byter bilradion, i alla fall min, frekvens automatiskt. Annat var det förr. Vid varje länsgräns upplyste skyltar om vilken frekvens som gällde.

År 2007 beslutade dåvarande Vägverket att några nya radiofrekvensskyltar inte skulle sättas upp – med några få undantag, bland annat vid långa tunnlar. De nya bilradioapparaterna klarade rattandet själva. De befintliga skyltarna skulle få stå kvar, men plockas ned när de blivit slitna. Så passa på att njut av radiohistorien om du upptäcker en frekvensskylt.

Jag rekommenderar skylten som står på länsgränsen (kartkoordinater 59.41663, 15.69989) när du kör länsväg 249 från Fellingsbro till Arboga. 100, 5 MHz gäller för Västmanland om du fortfarande ställer in manuellt.

Läs på Osevärdheter om...
...det gamla gästgiveriet i Fellingsbro
...de medeltida kapellen i Arboga



Död hjälte på bakgård på Östermalm

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Fri, August 31, 2018 18:34:53

På promenad i en huvudstad stöter man inte sällan på ”Den okända soldatens grav”. Det kan vara Paris, Moskva, Warszawa, Sarajevo, Tbilisi… Inte sällan står någon levande kollega hedersvakt. I Stockholm lyser ett liknande minnesmärke med sin frånvaro – trots mängder av fallna hjältar genom århundradena.

På en undanskymd plats, gömt under ett träd, vid Armémuseum i Stockholm står ett monument till minne av de soldater som föll vid Poltava 1709 – under hjältekonungen Karl XII:s förvirrade irrfärd i öst. Moder Svea sörjer en stupad soldat, texten på latin lyder ”Till fosterlandets fallna soldater”.

Statyn, från 1904, skulle ha placerats på själva slagfältet men hamnade istället vid Armémuseum. En enligt museets hemsida kom den att bli något av ”Den okända soldatens grav”. Märkligt lagom...

Mitt förslag är att man byter plats på ”Svea och den fallne karolinen”, som monumentet heter, och Karl XII-statyn i Kungsträdgården. Skapa en värdig minnesplats för de stackars satar som gav sitt liv under maktgalna konungars fälttåg i fjärran land. På bästa plats i huvudstaden!

Min farfars farfars farfar, den indelta soldaten Trill vid Kalmar regemente, kom aldrig hem från kriget i Tyskland. Jag kommer att lägga en blomma vid den eviga lågan.



Tydlig rest av Malmö medeltida stadsmur

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Wed, August 15, 2018 06:59:52

I föregångaren till denna blogg – Osevärdheter – har undertecknad hävdat att det inte finns några synliga spår efter den medeltida stadsmuren i Malmö. Fake news! Lämningarna är mycket tydliga.

Den medeltida stadsmuren i Malmö började uppföras 1434 på order av hjältekonungen Erik av Pommern. Den var cirka 1.600 meter lång och löpte längs strandlinjen mot Öresund. Muren var byggd av tegel och cirka 5 meter hög. Den var försedd med ett flertal torn och portar.
Erik Dahlbergs teckning Carl Gustafs högtidliga intåg i Malmö den 9 mars 1658. Den medeltida muren syns tydligt framför staden.

Kung Erik lät även bygga en mindre borg i Malmös nordvästra hörn. På klassiskt manér utnyttjades stadsmuren som borgmur. När den medeltida muren blev omodern i slutet av 1600-talet ersattes den av nya och kraftigare befästningsverk. Även den lilla borgen blev snabbt omodern och idag ståtar Malmöhus på dess plats. Men all medeltid är inte borta!

Nedre delen av dagens norra slottsfasad är från den ursprungliga borgen och därmed rester av den medeltida stadsmuren. Samma sak med slottsbyggnadens västgavel. Där syns tillochmed skyttegången på den gamla muren.
Västgaveln med medeltida skyttegång.

Den som intresserar sig för stormaktstidens mur runt Malmö hänvisas till några framgrävda stenar i nordvästra hörnet av Gustav Adolfs torg.

Fakta/läs mer
Sven Rosborn: ”Malmöhus”, Malmö museum, 1977.
Sven Rosborn: ”Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia”, 2016.

Läs om medeltida stadsmurar på Osevärdheter!
Historia mitt i maten (muren i Stockholm)
Hett intill Kalmar slott
Stenansikten i Visby
Solklar tvåa bland murarna i Norden (Åhus)
Ett veck på ringmuren (Visby)

Stormaktstid på Gustav Adolfs torg.

Stadsorientering utanför muren i Visby

GotlandPosted by Mats Areskoug Sun, July 01, 2018 09:26:27

Det tål att upprepas: Det finns andra sevärdheter i Visby än ruiner, ringmur och nattklubbar. När du besöker staden i sommar rekommenderar jag att du fördjupar dig i försvunna gatunamn. En förbisedd vetenskap.

En bra hjälp är Visby byggnadsnämnds karta från 1956. För att inte ta för mycket tid från stranden koncentrerar vi oss på två områden med många namnbyten på gator: Smittenslund i öster och Södra Byrummet utanför Söderport.

Skulle du ändå vara intresserad av att gå på krogen kan du läsa blogginlägget om vad Ulf Lundells Jack gjorde i Visby på 1970-talet.

Villaområdena Smittenslund och Östra Vi började ta form i början av 1900-talet. Smittenslund återfinns på kartor från mitten av 1800-talet och återger antagligen namnet på någon som en gång i tiden ägt området. Fortfarande 1956 var områdena den östra utkanten av bebyggelsen i Visby. Gatuträckningarna är i stort sett de samma i dag, men en hel del namn har ändrats.

• Hortensiagatan. Är idag en del av Lärbrogatan.
• Karlhemsgatan. Den lilla gatstumpen har numer blivit av med sitt namn.
• Kasper Höjers väg. Några delar av den återfinns i Persgatan och Bogegatan.
• Smittenslundsväg. Är idag en del av Bungegatan
• Västra Persgatan. Har blivit en del av Birkagatan.

• Skogsvägen. Har blivit en del av Häggvägen.

• Kempfs väg. Har blivit en del av Allégatan.
Den nu namnlösa Karlhemsgatan.

Området omedelbart utanför Söderport präglades länge av industri och hantverk. Här låg även fram till nedläggningen 1960 Visbys järnvägsstation. Byrummen i Visby var öppna platser där man höll marknader, militärövningar och liknande. Södra Byrummet har förändrats mycket de senaste 30 åren, men de flesta av gatorna på kartan från 1956 finns kvar i någon form.

• Byrumsgatan. Är sedan 1972 namnet på det som på kartan heter Södra Byrummet. Den norra delen är idag namnlös och den södra heter Magasinsgatan.
• Kvarnvägen. Västra delen blev Palissadgatan 1972. Delen längs Södergravar har förlorat sitt namn.
• Silosgatan. Hette tidigare Hallgatan. Namnet Silosgatan försvann 1990 när industriområdet blev ett bostadskvarter. Även gatan försvann.
• Södra Byrummet. Se Byrumsgatan.
• Tvärgatan. Gatstumpen finns kvar, namnlös.

Magasinsgatan, tidigare Byrumsgatan.

Fakta/läs mer
Blomgren & Bäckman: ”Staden utanför murarne” Högskolan på Gotland, 2008.
Gotlands kommun: ”Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad 1900–2000”.

Det här är terminens sista inlägg på bloggen. Glöm inte besöka några oskyltade osevärdheter under semestern, det kan rädda äktenskapet. Trevlig sommar!



Gula fläckarna vid Stockholms slott

StorstockholmPosted by Mats Areskoug Thu, June 14, 2018 05:26:55

Högvakten vid Kungliga slottet tillhör de stora sevärdheterna i Stockholm, speciellt när hjältekonungen Carl XVI Gustaf och familjen är på plats. För att kunna njut fullt ut av alla ”halt” och ”vänster om” krävs det dock att man är väl påläst.

Själv har jag som livdragon gått (ridit) högvakten på Slottet fem gånger. Mycket nervöst och jag minns fortfarande så här 35 år efteråt hur benen skakade när jag som så kallad avlösningsförare ensam marscherade fram och tillbaka på yttre borggården inför alla åskådare. Tur då att det fanns markeringar i stenläggningen till hjälp.

Innan du tittar på högvakten nästa gång så skriver du ut den detaljerade manualen och läser den noga. Sedan tar du dig upp till yttre borggården en tidig morgon och studerar i lugn ro markeringar och annat. Provmarschera gärna efter manualen (108-112 steg/minut, 80 centimeters steglängd). Det är tråkigt att stå på post, så soldaterna på plats kommer garanterat att uppskatta ditt tilltag.

Se sedan till att få en bra åskådarplats när den stora vaktavlösningen sker och följ alla manövrar med dina expertögon. Du kommer garanterat att upptäcka ett och annat fel – och njuta av allt som går rätt. Själv klarade jag naturligtvis av det hela felfritt – förutom lite passgång.



Peter den store gjorde processen kort med svenskarna i Nyen

Övriga SverigePosted by Mats Areskoug Fri, June 01, 2018 05:43:02

Det är inte ofta den här bloggen tar upp något utanför Sveriges nuvarande gräns. Första gången handlade det om klippan i dagens Delaware där de som grundade kolonin Nya Sverige steg i land. Nu bär det av till Sveriges utpost i öster, staden Nyen.

Redan år 1300 anlade den fredliga svenska krigsmakten en befästning nära floden Nevas mynning i Finska viken. Strategisk viktig för transporterna på floden vidare in i Ryssland. Fästet fick namnet Landskrona, men redan 1301 intogs den av de lömska ryssarna.

Under hjältekonungen Karl IX:s sista år, 1611, gjordes nytt seriöst försök. En befästning började uppföras på udden som bildas där floden Ochta flyter ut i Neva. Den fick namnet Nyenskans, efter det svenska namnet på Neva.

Ryssarna återkom men platsen kunde hållas. Befästningen förstärktes och utanför dess murar växte ett samhälle fram. År 1632 utfärdade konung Gustav II Adolf preliminära stadsprivilegier för staden Nyen. Vid slutet av 1600-talet ska nästan 2.000 personer ha bott i staden – sedan tog det roliga slut.

Tsar Peter den store, dåtidens Petter Northug, gjorde processen kort med svenskarna. Den 30 april 1703 inleddes anfallet, den 2 maj firades den ryska segern. Fästet döptes om till Slottburg, men sprängdes efter några år. Den 16 maj 1703 grundlades staden Petersburg litet närmare Nevas utlopp.

Platsen för Nyen ligger idag väl inom S:t Petersburgs stadsgräns. År 2000 invigdes ett monument på platsen för skansen, utsmyckat med några 1600-talskanoner. Gasföretaget Gazprom hade långt gångna planer på att placera sitt huvudkontor i området, i form av en jättelik skyskrapa, men protester från stadsborna tvingade bygget till en annan plats. Kvar ovan jord finns monumentet. Omfattande arkeologiska utgrävningar på 2000-talet har dokumenterat det som gömts där under.

Har du inte vägarna förbi S:t Petersburg kan du njuta av Nyen på närmare håll. I Finska kyrkan i Stockholm hänger två ljuskronor som tidigare lyste upp Tyska kyrkan i staden Nyen.

Fakta/läs mer
Bengt Jangfeldt: ”Svenska vägar till S:t Petersburg”, Wahlström & Widstrand, 1998.
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.





Next »